Ett sjuvånings höghus ska göra Torsby attraktivare. Upp med en hand alla som tror på det.

Här är huset som ska göra Torsby attraktivare. Ett förortshus med sju våningar.

Har ni någon gång besökt Torsbys centrum? Det har jag. Och det är i sanning en nedslående upplevelse. Åtminstone med stadsplaneringsglasögon sett. Den ursprungliga stadskärnan är så sönderslagen och sönderbyggd att man blir milt sagt förvirrad. Men nu ska centrum bli attraktivare påstås det. Här ska nämligen byggas höghus.

– Det kommer att bli de högsta husen i Torsby. Jag tror att det här kommer att göra Torsby centrum mer attraktivt, sade Sven-Åke Pettersson som är VD för Torsby Bostäder i en artikel i NWT redan 2008.

–Bygget innebär en injektion av framtidstro i kommunen, säger Magnus Grude, projektchef på Skanska i en artikel i Fastighetstidningen.

Jo jag tackar jag. Som vanligt vet superlativen inga gränser.

Det talas om att ”förändra skylinen”. I säljbroschyren läser jag: ”En byggnad som kommer att påverka stadsbilden på ett som vi hoppas positivt sätt. Kanske förmedla lite av storstadskänsla i Torsby.”

Han hoppas. Och han tror. Att kanske….

Men nej. Nej. Och åter nej.

Egentligen hade det räckt att läsa rubriken på artikeln. Höghus som ska göra en söndertrasad stadskärna attraktivare. Vi har ju både hört och sett det förut. Och vet att det är kvalificerat struntprat. Herr Pettersson vet det ju till och med så väl att han i varje mening garderar sig med ett ”hoppas”, ”tror” eller ”kanske”.

Ni kommer att förändra Torsby skyline. Tveklöst ja. Det halvhöga, fristående sk punkthus med omgivande parkeringsplatser som ni just nu bygger kommer att bidra till att göra Torsby centrum än mer förvirrat och söndertrasat. Och istället för att förmedla ”storstadskänsla” så kommer huset att skrika FÖRORT! Det behövs ingen arkitektutbildning för att läsa det språket.

Om man avser att återskapa stadsmiljön och attraktiviteten krävs lite mer såväl geni och intresse för staden och stadsmiljön. Såväl från Torsby Kommun som från byggherrarna. Antingen saknar Grude och Petterson bådera. Eller också spelar de helt enkelt okunniga.

”Denna stads byggare Bob-arkitekter som inte begriper att vi bor i en liten glesbygd, och inte storstad, borde dra vidare!” skriver signaturen ”Förtvivlad Torsbybo” i NWT i maj 2008. Och jag kan inte annat än hålla med.

Peter Sörensen
Länsombud i Värmland

Ny rapport om enstegstätade fasader visar att tiotusentals skadefall mörkats

Enstegstätade villor på Annehem i Lund, byggda av NCC. 100% av dem har konstaterade fuktskador.

Detta läser vi i en artikel i SVD den 14 dec 2009. Och vi har tyvärr skrivit om detta problem många gånger tidigare här på ByggnadsvårdsNytt. En nygjord oberoende rapport gjord av Villaägarnas Riksförbund visar, skriver SVD, att omfattningen av de skador som finns i hus med sk enstegstätade fasader är avsevärt större än vad som redovisats i en tidigare gjord rapport utförd av Byggbranschen själva tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).

I Byggbranschens rapport betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent.

–Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.

Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM.

–Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.

Varför har inte staten agerat mot detta storskaliga byggfusk? Och varför tar inte de stora byggbolagen, som i braskande annonser gladeligen basunerar ut att de är med och bygger morgondagens samhälle, sitt ansvar i frågan? Av skandalen med de enstegstätade fasader har vi sannolikt ännu bara sett toppen av isberget. Och någonting förefaller vara riktigt fel inom dagens byggbransch, såväl med kunnandet som med det långsiktiga ansvarstagandet . Frågan är vem som ska ta första steget för att städa upp i röran? Och vem som ska betala notan?

I ”Enstegstätning av putsade fasader” en fallstudie av beslutsfattandet kring tekniska lösningar i byggprocessen, har Christina Engerup vid institutionen för byggvetenskaper på Lunds Tekniska högskola kikat närmare på hur problemet kunnat uppstå. Utifrån studien kan det utkristalliseras sju mycket tydliga orsaker till problematiken:

1. Skadorna är inte synliga
2. Glapp mellan olika yrkeskategorier
3. Bristande kunskap
4. Fasadsystemet var för bra – inget ifrågasättande
5. För lite koppling mellan företag och forskning
6. Fasadsystemet smög sig in på den svenska marknaden
7. Bristande samarbete mellan företagen

Läs också ”Hundratals hushåll i Maria Park stämmer NCC” ur Helsingborgs Dagblad (HD) den 3 juni 2009, ”Husägare i Mariastaden står fast vid kraven” ur HD den 25 nov 2009 samt  http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm

Artikel i SVD är rikligt kommenterad och frågan röner utan tvekan stort intresse för allmänheten. Nedan följer några exempel på kommentarer:

Enstegfasaden är certifierad av Sitac med garantier om fuktsäkerhet från SP sedan i varje fall 1994. Metoden är alltså statligt garanterad. Problemet är inte fukt utifrån. Problemet är att ångtrycket inomhus är högre än utomhus. Med tät yttersida tar sig vattenångan inte ut, utan kondenserar inanför vindskyddsskivan. Detta får till följd att huset möglar. Problemet är framdrivet av statens krav på energibesparingar, vilket ledde till täta hus och ventilationssystem med förödande systemfel, skriver signaturen Sture.

Denna byggmetod har diskuterats länge. Jag har, som verksam i branschen i mitt ganska ovanliga yrke, på nära håll sett många fuskfasader i Stockholmsområdet. Jag vet att det finns inbyggd fukt i många utfackningspartier. Jag tror dock att antalet bostadsrättsföreningar som får problem kan bli den stora såpan, i klass med flytspackelproblemen på 90-talets början, skriver signaturen Hemska Sven.

Problemet med enstegstätade fasader är inte alls kondens vid tätskiktet, utan utifrån kommande fukt – som är på rätt sida tätskiktet – särskilt vid slagregn. Och att husen är så väl isolerade att de inte torkar upp mellan regnen och man får mögel inne i – ibland utanpå – väggen..skriver signaturen mtv.

Jag jobbar med den här typen av frågor på heltid. Kan intyga att väldigt många flerbostadshus som byggts det senaste decenniet är undermåliga i flera aspekter. Skulle aldrig, aldrig köpa en bostadsrätt i dessa hus. Många BRF kan nog räkna med stora ekonomiska smällar inom en ganska så snar framtid. Notera att det är skillnad på kvalitet byggnader som byggs för att ägas och förvaltas mot de som ska säljas till BRF……..skriver signaturen Sonny Sumo.

Ett sunt hus har väggar som avger fukten lättare än att den kommer in. Alltså brukar man ha något på insidan som bromsar luften inifrån. Annars uppstår 100 % luftfuktighet när luften kyls i väggen på väg utåt. Men inget är perfekt så utåt får man inte ha något som stoppar den fukten som ändå kommer in. Men det fordrar under fasadmaterialet en ventilerad luftspalt som stoppar regnvatten och annat som annars tränger in. Det bryr sig byggindustrin inte om eftersom det saknas byggregler om detta, skriver signaturen Lars.

Varför nämns bara de byggbolag som byggt flerbostadshus. Katastrofen med enstegstätade hus berör ju i allra högsta grad alla de villor som byggts med denna metod, det finns väl knappt ett enda husföretag som inte byggt med denna metod. I Skåne är putsade hus mycket populära och Myresjöhus, LB-hus, Älvsbyhus m fl är redan överhopade med ersättningskrav, skriver signaturen Null.

Varning för Derome AB. Jag bor i ett villaområde med fasader av enstegstyp. Massor av hus har skador av fuktinträngning. Derome slingrar sig och förhalar och skickar ut amatörfirmor med mjukfogsprutor som ”kladdar” på våra hus. De tar absolut inget ansvar för sina produkter, skriver signaturen Lurad.

När Boverket, trots branchens protester, tog bort ansvariga arbetsledare och byggnadsnämndernas besiktningsskyldighet raserades ett väl fungerande kontrollssytem för byggande. Resultatet är inte överraskande men en fullständig katastrof för de tusentals drabbade, skriver signaturen Bertil.

På Stora Essingen i Stockholm byggdes nyligen radhus på liknande sätt. ”Putsen” som bestod av färdiga skivor sattes direkt på väggarna som var dyngblöta efter flera veckors kraftigt regn. Dessa hus såldes för 7,5 miljoner och förmodligen håller de i 3-4 år innan fasaderna ruttnar och behöver göras om. Stackars radhusköpare, skriver signaturen Via.