Tag Archives: byggnadsminne

Byggnadsminnesmärk det unika hemmanet Kanshestra Ryd i Vaggeryds Kommun

Kanshestra Ryd, handkolorerat foto från 1942

Svenska Byggnadsvårdsföreningens länsombud i Jönköpings län ansöker om byggnadsminnesförklaring av fastigheten Kanshestra Ryd i Vaggeryds kommun. Det är ett unikt, väbevarat småländskt hemman med väldokumenterad ägarlängd från 1730-talet. Gårdsmiljön uppvisar autentiska byggnader med stort källhistoriskt innehåll m a p byggtekniker från varje århundrade från 1700-talet och fram till 1920-talet. Det finns flera kulturgeografiskt intressanta lämningar m a p jord- och skogsbruk.

Boningsbyggnaden från början av 1900-talet visar hur livet var för torparna i början av seklet, då återbruk, självhushållning och knappa resurser var en del av vardagen. Med undantag av elektrifiering och byte av takmaterial, har gården aldrig moderniserats. Att ursprungliga taklag finns kvar på samtliga byggnader innebär att ursprungliga takbeläggningar kan rekonstrueras vilket skulle ge gårdsmiljön en värdefull känsla av äkthet.

Vi har relativt få miljöer i länet som är representativa för 1800-talets mitt (före sticketakens tid). Det skulle också gå att med ledning av t ex flygfoton och muntlig tradition att rekonstruera den omfattande fruktträdgården och köksträdgården. Vi väntar och ser..

Annonser

Finansman rev i k-märkt herrgård – döms till dagsböter

Att riva utan bygglov i en k-märkt fastighet kan bli en dyrbar historia

Att riva utan bygglov i en k-märkt fastighet kan bli en dyrbar historia

Finansmannen Jonas Wahlström anklagades våren 2007 av länsstyrelsen för att olovligen ha rivit väggar och tagit upp golv i den byggnadsminnesförklarade Hedenbergs herrgård norr om Västerås. Nu har Wahlström dömts till dagsböter, enligt Kulturnyheterna i SVT.

En representant för Länsstyrelsen säger till SVT:s Kulturnyheterna är domen är ”viktig” och att myndigheten nu ska ta ställning till huruvida herrgården ska återställas till sitt tidigare skick.

Det är första gången i svensk rättshistoria som byggnadsminnesskyddet har prövats i stor omfattning i domstol, rapporterar Kulturnyheterna.

Jonas Walhlström meddelar genom sitt bolag Hvalfisken att det enda man gjort är att ta bort sentida inredning från 1960- och 70-talet. Och att avsikten hela tiden varit att återställa gårdens ursprungsutseende. Något som faktiskt också bekräftas av Tingsrättens dom i ärendet som ger honom rätt på samtliga punkter utom rivningen av en mellanvägg. Det är här böterna utdömts.

Patrick Björklund från Länsstyrelsen hävdar att detta påstående är felaktigt och att det faktist är 1700-talsgolv mm som rivits ut.

”Jag anser fortsatt att vi har rätt. Jag tycker att det är uppenbart att man har brutit mot lagstiftningen och bestämmelserna” säger Björlund.

Maria Gad Malmgren, Hvalfiskens jurist i ärendet, anser att länsstyrelsen baserar sig på felaktiga uppgifter, då deras herrgårdsbeskrivelser är från 1938. Sedan dess har det hänt en del med herrgården.

Det hela verkar vara en riktig soppa och vad som är sanning och inte förefaller näst intill omöjligt att utröna. När länsstyrelsen i slutet av 1980-talet beslutade om att låta byggnadsminnesmärka herrgården, beskrevs byggnaden, uppförd omkring 1750, som ”en välbevarad och god representant för 1700-talets herrgårdsarkitektur”.

Länsstyrelsen fick i början av maj 2007 nys om att rivningsarbeten pågick i byggnaden och försökte då ta kontakt med ägarbolaget Hvalfisken AB utan resultat. Vid ett tillsynsbesök hindrades man att gå in i byggnaden.

Vilken soppa. Och vilket långdraget ärende. Ska man gå på Länsstyrelsens beskrivning och vad som skrivs i media förefaller Hwalfisken och Wahlström ha allt annat är rent mjöl i påsen. Ska man gå på Tingsrättens dom så träder en annan bild fram.

Vore kul att bringa klarhet i saken och att se bilder från det arbete som gjorts.

Läs artikel i DI 2009-01-12 ”Finansmannen rev i anrik herrgård – döms till dagsböter

Läs artikel i DI 2009-01-12 ”Finansmannen försvarar sin renovering

Läs artikel i E24 2007-05-31 ”Finansman misstänks ha förstört anrik herrgård

Striden om Swartlings Ridskola går vidare


Swartlings Ridskola i Stockholm. Foto: Tomas Örn

Bråket om Swartlings ridskola fortsätter, läser vi på tidningen Gård&Torps hemsida. Byggnadsminnet skall stå kvar, säger Riksantikvarieämbetet, medan markägaren Akademiska Hus tar frågan till Kammarrätten.

Ridstallarna ritades av arkitekterna Hjalmar och Axel Kumlien och byggdes 1884-1886. 1993 fick de sin kulturminnesstatus. 2004 köpte Akademiska Hus fastigheterna och 2006 försökte de tillsammans med Stockholms Stad driva igenom en hävning av byggnadsminnesförklaringen för att uppföra nya lokaler till Kungliga Musikhögskolan samt bygga bostäder på tomten. Länsstyrelsen, då ledd av fd partisekreteraren Per Unckel (m), ställde sig märkligt nog bakom hävningen.

Flera privatpersoner och bevarandeorganisationer reagerade dock med bestörtning över beslutet. Detsamma gjorde Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet, som överklagade beslutet om hävningen till Länsrätten. Och den 5 november 2007 beslöt Länsrätten att gå på Riksantikvarieämbetets linje och låta Swartlings förbli ett byggnadsminne.

Byggnadsminnesmärkningen är amatörmässigt gjord, och saknar grund eftersom fastigheterna inte längre används som stall, hävdar Akademiska Hus. Och driver nu alltså frågan vidare till Regeringsrätten.

Akademiska Hus inställning i frågan känns i mina ögon milt sagt märklig. De måste ju ha varit väl införstådda med byggnadsminnesmärkningen när de förvärvade fastigheten. Dessutom ekar deras resonemang kring fastigheternas användning synnerligen ihåligt, och känns nästan litet desperat. Något som Gård&Torps skribent också kommenterar.

Ett resonemang helt uppåt väggarna, skriver Gård&Torp. Skulle det appliceras på andra håll kunde alla byggnadsminnesförklaringar hävas. Vilka skyddade fyrar används i dag som fyrar? Vilka slott används som slott?

Nej. Låt oss hoppas att Akademiska Hus kommer till insikt och vänder om i frågan. Ett av bolagets övergripande mål, skriver Akademiska Hus själva på sin hemsida, är att förvalta och tillvarata de stora kulturella värden som finns i fastighetsbeståndet. Statliga bolag som Akademiska hus har nämligen ansvar för de kulturmiljöer de förvaltar. Det gagnar därför knappast företagets varumärke att förknippas med den här typen av kulturmiljöfientlig verksamhet. Vem som helst med arkitektoniska ambitioner borde rimligen se de gamla stallarna som en resurs kring vilken fantastiska miljöer skulle kunna skapas för boende, skolverksamhet eller någon form av offentlig verksamhet.

Genom att medverka i den processen skulle Akademiska Hus, med nytillträdde regiondirektören Sten Wetterblad, tidigare fastighetsdirektör i Stockholms Stad, kunna bidra till att stärka sitt varumärke istället för att solka det.

Författat och sammanställt av Peter Sörensen, länsombud i Värmland

Lästips:

Klart för rivning av Swartlings Ridskola” DN 2007-06-14

”Swartlings ridskola står kvar” DN 2007-11-05

”Swartlings ridskola får inte rivas” Riksantikvariets K-blogg 2007-11-06

Swartlings får inte rivas” SvD 2008-01-21

Sten Wetterblad ny regiondirektör för Akademiska Hus region Stockholm” Newsdesk 2008-04-18