Årjäng. Fyra år och åtta miljoner kronor senare.

Är det här ett torg? Eller bara en stensatt yta mellan några fula hus? Foto: SVT

För flera år sedan skrev jag en artikel om hanteringen av Årjängs torg, rubricerad ”När stadens gator och torg blir till handelsvaror. Exemplen Bollnäs och Årjäng”. Nu står det nya torget, som man kallar det, klart. Och det råder tydligen delade meningar om hur bra det blev. Det förstår jag. Jag tycker synd om Årjängsborna när jag ser bilderna i ett reportage från SVT rubricerat ”Delade meningar om Årjängstorg”. Och jag drar mig till minnes stadsbyggnadsforskaren och flitigt anlitade föreläsaren Alexander Ståhles ord från hans föreläsning här om året på Stadsbyggnadsdagen i Karlstad.

”Ett torg är som en tavla. Fast tvärtom. Det är ramen som är det viktiga”.

– Alla tycker det är väldigt roligt att det äntligen har kommit ett torg till Årjäng igen, säger Peter Månsson, kommunens samhällsbyggnadschef. Foto: SVT

Det känns som om alla som varit involverade i planeringen av Årjängs Torg borde ha lyssnat på Alexander Ståhle innan de satte igång projektet. För här i Årjäng ekar hans ord tomt över den öde, stenklädda ytan man kallar ”torg”.

En stensatt yta omgiven av fula saker blir nämligen inte ett torg, hur många fontäner man än ställer ut på den, och hur många miljoner man än spenderar på den. Sånt ser folk, oavsett vad du säger i TV, samhällsbyggnadschef Peter Månsson. För snus är snus, om än i gyllne dosor.