Tag Archives: ncc

Ny rapport om enstegstätade fasader visar att tiotusentals skadefall mörkats

Enstegstätade villor på Annehem i Lund, byggda av NCC. 100% av dem har konstaterade fuktskador.

Detta läser vi i en artikel i SVD den 14 dec 2009. Och vi har tyvärr skrivit om detta problem många gånger tidigare här på ByggnadsvårdsNytt. En nygjord oberoende rapport gjord av Villaägarnas Riksförbund visar, skriver SVD, att omfattningen av de skador som finns i hus med sk enstegstätade fasader är avsevärt större än vad som redovisats i en tidigare gjord rapport utförd av Byggbranschen själva tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).

I Byggbranschens rapport betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent.

Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.

Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM.

Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.

Varför har inte staten agerat mot detta storskaliga byggfusk? Och varför tar inte de stora byggbolagen, som i braskande annonser gladeligen basunerar ut att de är med och bygger morgondagens samhälle, sitt ansvar i frågan? Av skandalen med de enstegstätade fasader har vi sannolikt ännu bara sett toppen av isberget. Och någonting förefaller vara riktigt fel inom dagens byggbransch, såväl med kunnandet som med det långsiktiga ansvarstagandet . Frågan är vem som ska ta första steget för att städa upp i röran? Och vem som ska betala notan?

I ”Enstegstätning av putsade fasader” en fallstudie av beslutsfattandet kring tekniska lösningar i byggprocessen, har Christina Engerup vid institutionen för byggvetenskaper på Lunds Tekniska högskola kikat närmare på hur problemet kunnat uppstå. Utifrån studien kan det utkristalliseras sju mycket tydliga orsaker till problematiken:

1. Skadorna är inte synliga
2. Glapp mellan olika yrkeskategorier
3. Bristande kunskap
4. Fasadsystemet var för bra – inget ifrågasättande
5. För lite koppling mellan företag och forskning
6. Fasadsystemet smög sig in på den svenska marknaden
7. Bristande samarbete mellan företagen

Läs också ”Hundratals hushåll i Maria Park stämmer NCC” ur Helsingborgs Dagblad (HD) den 3 juni 2009, ”Husägare i Mariastaden står fast vid kraven” ur HD den 25 nov 2009 samt  http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm

Artikel i SVD är rikligt kommenterad och frågan röner utan tvekan stort intresse för allmänheten. Nedan följer några exempel på kommentarer:

Enstegfasaden är certifierad av Sitac med garantier om fuktsäkerhet från SP sedan i varje fall 1994. Metoden är alltså statligt garanterad. Problemet är inte fukt utifrån. Problemet är att ångtrycket inomhus är högre än utomhus. Med tät yttersida tar sig vattenångan inte ut, utan kondenserar inanför vindskyddsskivan. Detta får till följd att huset möglar. Problemet är framdrivet av statens krav på energibesparingar, vilket ledde till täta hus och ventilationssystem med förödande systemfel, skriver signaturen Sture.

Denna byggmetod har diskuterats länge. Jag har, som verksam i branschen i mitt ganska ovanliga yrke, på nära håll sett många fuskfasader i Stockholmsområdet. Jag vet att det finns inbyggd fukt i många utfackningspartier. Jag tror dock att antalet bostadsrättsföreningar som får problem kan bli den stora såpan, i klass med flytspackelproblemen på 90-talets början, skriver signaturen Hemska Sven.

Problemet med enstegstätade fasader är inte alls kondens vid tätskiktet, utan utifrån kommande fukt – som är på rätt sida tätskiktet – särskilt vid slagregn. Och att husen är så väl isolerade att de inte torkar upp mellan regnen och man får mögel inne i – ibland utanpå – väggen..skriver signaturen mtv.

Jag jobbar med den här typen av frågor på heltid. Kan intyga att väldigt många flerbostadshus som byggts det senaste decenniet är undermåliga i flera aspekter. Skulle aldrig, aldrig köpa en bostadsrätt i dessa hus. Många BRF kan nog räkna med stora ekonomiska smällar inom en ganska så snar framtid. Notera att det är skillnad på kvalitet byggnader som byggs för att ägas och förvaltas mot de som ska säljas till BRF……..skriver signaturen Sonny Sumo.

Ett sunt hus har väggar som avger fukten lättare än att den kommer in. Alltså brukar man ha något på insidan som bromsar luften inifrån. Annars uppstår 100 % luftfuktighet när luften kyls i väggen på väg utåt. Men inget är perfekt så utåt får man inte ha något som stoppar den fukten som ändå kommer in. Men det fordrar under fasadmaterialet en ventilerad luftspalt som stoppar regnvatten och annat som annars tränger in. Det bryr sig byggindustrin inte om eftersom det saknas byggregler om detta, skriver signaturen Lars.

Varför nämns bara de byggbolag som byggt flerbostadshus. Katastrofen med enstegstätade hus berör ju i allra högsta grad alla de villor som byggts med denna metod, det finns väl knappt ett enda husföretag som inte byggt med denna metod. I Skåne är putsade hus mycket populära och Myresjöhus, LB-hus, Älvsbyhus m fl är redan överhopade med ersättningskrav, skriver signaturen Null.

Varning för Derome AB. Jag bor i ett villaområde med fasader av enstegstyp. Massor av hus har skador av fuktinträngning. Derome slingrar sig och förhalar och skickar ut amatörfirmor med mjukfogsprutor som ”kladdar” på våra hus. De tar absolut inget ansvar för sina produkter, skriver signaturen Lurad.

När Boverket, trots branchens protester, tog bort ansvariga arbetsledare och byggnadsnämndernas besiktningsskyldighet raserades ett väl fungerande kontrollssytem för byggande. Resultatet är inte överraskande men en fullständig katastrof för de tusentals drabbade, skriver signaturen Bertil.

På Stora Essingen i Stockholm byggdes nyligen radhus på liknande sätt. ”Putsen” som bestod av färdiga skivor sattes direkt på väggarna som var dyngblöta efter flera veckors kraftigt regn. Dessa hus såldes för 7,5 miljoner och förmodligen håller de i 3-4 år innan fasaderna ruttnar och behöver göras om. Stackars radhusköpare, skriver signaturen Via.

Annonser

Fuskfasader hotar bli miljardsmäll mot byggbolag

Bortåt 160.000 svenska bostäder, varav ca 30 000 småhus, har byggts med utdömd teknik. Otäta fasader kan orsaka fuktskador för miljardbelopp. Reparationskostnaderna för en villa kan uppgå till drygt en halv miljon kronor.

Detta läser vi på dagens DI.se (091006) och det handlar om den undermåliga och tidiagre här på Byggnadsvårdsnytt omskrivna byggtekniken med sk enstegstätade fasader. Tekniken har tidigare dömts ut av bland andra Boverket och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Men flera av byggbolagen har in i det längsta styvnackat vägrat att ta till sig kritiken.

”Det här är en jättelik byggskandal med oerhörda konsekvenser. Ur kostnadssynpunkt för byggbolagen kan det jämföras med flytspackelskadorna på 1970- och 1980-talet och fuktskadorna som uppkom med plattor på mark vid grundarbeten”, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg, som är övertygad om att skandalen kommer att växa med allt fler processer mot byggbolagen.

Högljudd debatt om byggfusk och enstegstätade fasader efter avslöjande om fuktskador

Alla 175 villorna på Annehem i Lund, byggda av NCC med sk enstegstätning, har fuktskador.

På tidningen Byggindustrins hemsida är artikeln om att alla de 175 villor som NCC byggt i Annehem i Lund med den kritiserade byggmetoden enstegstätning har fuktskador, fortfarande tre månader efter att den publicerades den mest kommenterade och också en av de mest lästa. Tveklöst är att många känner sig berörda och upprörda över byggbolagens svek. Bland kommentarerna hittar vi:

Är det någon som är förvånad när de sätter fönsterna ända ute i fasaden (i isoleringen), inte har en skyddande takfot samt troligtvis använt en tät cellplast som putsbärare. Kan de inte bygga hus på det företaget? När det är fel så är det alltid byggarens fel. Men när något är bra så är det arkitektens förtjänst. Tidningen borde också berätta vem den inkompentente arkitekten är.

Byggmetoden kritiseras nu allt mer högljutt och byggföretag efter byggföretag lämnar den. Senast ut är Veidikke Entreprenad. En av de mest högljudda kritikerna är byggnadskonstruktören Tomas Gustavsson från Lund, som i en rad debattartiklar ifrågasatt byggmetoden och själva det faktum att den överhuvudtaget blev aktuell.

-Hur kunde metoden överhuvudtaget komma till användning, och till och med bli typgodkänd, trots att den strider mot den elementära byggtekniska regeln att fukt inte får stängas in mellan två ångtäta skikt? Och hur kunde den bli så allmänt förekommande? Det ger anledning att ifrågasätta hur kunskapsuppbyggnaden i byggbranschen egentligen går till, skriver han i en debattartikel publicerdad i tidningen Byggindustrin.

Tomas Gustavsson tror inte att lösningen på problemet är den så kallade tvåstegstätningen som branschen nu börjat prata om. Utan anser att man istället borde använda sig av klassisk beprövad byggteknik, och låta stenhus vara stenhus och trähus trähus.

-Riktiga gedigna stenhus kan byggas idag med god fuktsäkerhet, bra energiprestanda, lång hållbarhet och god komfort. Murade väggar med riktig mineralisk tjockputs är bra och kostnadseffektiva alternativ till fuktkänsliga träregelväggar med fibercementskivor, tjockfärg och putslikande fasader. Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner, säger Tomas Gustavsson.

-När man saluför pustade fasader till konsumenter använder man sig av referenser till en stenbyggnadskultur med gamla anor. Det som i själva verket erbjuds i fallet utfackningsväggar av trä och puts på isolering är något helt annat. Konsumenterna vilseförs, utan att de får den information de egentligen borde ha rätt till om produkten de köper.

Putshus med traditionell putsfasad. Beprövad konstruktion med lång hållbarhet.

Nej. Som vi tidigare skrivit här på bloggen så har vi nog inte hört det sista i frågan. En efter en överger nu byggföretagen den kritiserade byggmetoden. Men flera klänger ängsligt kvar och förvarar den i allt mer krystade försvarstal. Med den enorma mängd fastigheter som de senaste 10 åren byggts med denna, och snarlika, byggmetoder, lär de fuktproblem som i detta nu kommit i dagen bara vara toppen på ett isberg.

I en intervju i Byggindustrin, publicerad redan 2001, med den dåvarande norska kulturministern Åse Kleveland, kommenterar Kleveland kortsiktigheten inom byggbranschen och manar till långsiktighet i byggandet. Något som efter den senaste tidens avslöjanden fått förnyad aktualitet.

-Byggbranschen har under de senaste tio till femton åren satsat mycket på ekonomi och teknik och tänkt mycket kortsiktigt. Alltför korta byggtider och dåligt materialval höjer inte kvalitén på byggandet. Det är dags att tänka långsiktigt. Vi får inte glömma att vi här i Norden är en del av den internationella trenden. Det gäller att hänga med! Att bygga med hög kvalitet är lönsamt på lång sikt. Vi måste se på livstidskostnaderna på ett hus, det har vi igen i det långa loppet, säger Åse Kleveland.

Och visst är det så. Kleveland uppmanar i samma artikel byggbranschen att ta ett större ansvar för de byggnadsverk de medverkar till att uppföra.

– Dålig konst kan du låta bli att se på men byggnaden står ju där den står. Byggbranschen har ett stort ansvar när man reser ett byggnadsverk. Branschen här i Norden och i synnerhet i Sverige har en oerhört stark position och därmed mycket att säga till om. Mycket mer än i övriga europeiska länder. Har man inte uttalade och klara ambitioner och en ordentligt tidplan för estetiken så blir resultatet därefter. Det blir det som präglar stadsbilden, säger Åse Kleveland.

Och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Låt oss hoppas att just detta blir en konsekvens av den nu pågående debatten. För visst vore det klädsamt om byggbranschen tog ett större ansvar i dessa frågor.

Skrivet och sammanställt av Peter Sörensen, länsombud i Värmland.

Läs också: Murad vägg ska ge fuktsäker fasad, Byggindustrin 3 juli 2008, Alla nybyggen på Annehem är fuktskadade, Sydsvenskan 28 juni 2008 samt Stor besvikelse bland husägarna, Sydsvenskan 8 mars 2008.

NCC bygger om 175 helt nya, fuktskadade hus på Annehem i Lund

Sensommaren 2007 upptäcktes fuktskador i de nybyggda husen på Annehem i Lund. Senare kunde man konstatera att större eller mindre skador fanns i samtliga 175 hus, läser vi på tidningen Gård & Torps webbplats. Först var NCC:s bud att ytterväggarna i en del av husen skulle rivas och byggas om. Nu väljer firman att göra det på samtliga hus. Husen som började byggas 2001 har ytterväggar av putsad cellplast (frigolit). Vatten som tränger in i väggarna stannar sedan kvar, eftersom väggarna saknar luftspalt.

Problemet berör nästan alla nybyggda hus i Sverige, skriver artikelförfattaren. Vad kostar det att bygga om alla dessa nya hus? Man vågar inte ens tänka på det…

Även i Sydsvenskan hittar vi artiklar om Annehem.

– Vi har varnat för den här konstruktionen sedan början av 2000-talet, säger Ingemar Samuelson, doktor i teknologi och med tjänst på Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP)

Husen på Annehem är enligt NCCs regionschef Ulrika Lindmark byggda 2003–2007.

– Varningarna hördes inte så mycket, säger hon. Och vissa experter sa att det var en bra metod. I efterhand kan man undra varför vi inte lyssnade mer på de kritiska rösterna.

– Flertalet av de hus som byggs idag har denna konstruktion, säger Kenneth Sandin, docent i byggnadsteknik på LTH. Att byggföretagen fortsatt har ju säkert ekonomiska motiv. Men jag tror inte heller att de har insett vidden av det här.

Kenneth Sandin har trettio års erfarenhet av fuktproblem i fasader. Han menar att problemet på Annehem egentligen är flera.

– Att bygga in en luftspalt i efterhand räcker inte om husen fortfarande har dåliga fönster-anslutningar som läcker, säger han.

Ulrika Lindmark ger honom rätt.

– Det här kommer att bli svårare än vad vi trodde från början. Det handlar inte om en felkälla utan om många. Dels är ytterväggarna, som sagt, inte luftade. Sen har vi också hittat felaktiga konstruktionsdetaljer och rena utförandefel, alltså att det slarvats på byggplatsen.

Något säger mig att vi ännu bara sett toppen på isberget….

Läs även ”NCC bygger om 175 nya hus på Annehem” i Sydsvenskan 2 maj 2008 samt ”Alla hus på Annehem är fuktskadade” 8 mars 2008.

Peter Sörensen, länsombud Värmland