Etikettarkiv: Kerstin Westerlund Bjurström

Slussen. Var god dröj.

Fotomontage av planförslag till nya slussen. Berg Arkitektkontor. Klicka för stor bild.

”Skulle det liggande förslaget för Slussen genomföras är det ett övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig lär förlåta. Förslaget måste jobbas om”, skrev professorerna Alexis Pontvik och Johan Mårtelius, Arkitekturskolan, och sju andra undertecknare i en debattartikel i SVD söndag den 21 mars. Debattartikeln som efter fyra dagar har 238 kommentarer och 9 blogglänkar visar att frågan i högsta grad engagerar Stockholmarna.

”Förslaget kombinerar dessa brister med en hänsynslös exploatering som innebär en mycket stor byggnadsmassa framför Katarinahissen och Södermalmstorg. Den höga exploateringen på Slussen kan inte ha något annat syfte än att täcka kostnaderna för projektet” fortsätter man i artikeln.

Förslaget bygger bland annat på en massiv exploatering av kajkanten. Vilket får kritik.

”Tveksamma fastighetsekonomiska spekulationer har adderats till ensidiga trafiktekniska lösningar i en sällsynt olycklig kombination. Detta gör förslaget till ett av de sämsta som presenterats under tjugo år av tävlingar och parallella uppdrag om en ny utformning av Slussen. Skulle det genomföras är det ett övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig kommer att kunna vare sig förstå eller förlåta.”

Det är hårda ord. Men så ser Foster-Bergs planförslag i sanningens namn heller inte speciellt begåvat ut. Genom massiv exploatering av den södra kajkanten har man förvandlat miljön till något som närmast kan liknas vid en gigantisk färjeterminal. Knappast bra stadsplanering. Och det har väl kanske heller aldrig varit Foster-Bergs starka sida. Valet att låta just dem utföra planförslaget förefaller därför besynnerligt. Nog borde det väl rimligen finnas dem som är bättre lämpade?

Och visst ser det märkligt ut. Som om området byggts om till en gigantisk färjeterminal.

Att de planerade ändringarna av slussen i allmänhet, och det aktuella förslaget i synnerhet, engagerar Stockholmarna och väcker känslor måste, motsättningarna till trots, ses som ett friskhetstecken i sig. Medborgardebatten lever och media speglar den. Och politikerna lyssnar. Det hedrar staden. Och tjänar som ett föredöme för övriga Sverige. Ingrepp i stadsmiljön ska debatteras och involvera medborgarna. Detta, om något, borde både Stockholmarna liksom vi andra ha lärt av tidigare misstag.

Sista dagen att lämna in åsikter om och synpunkter på det nu liggande förslaget är måndagen den 29 mars. Och många är de som tagit chansen att säga vad de tycker. I DN redovisas idag den 25 mars några av de åsikter som kommit fram.

”De stora blaffiga husen skymmer utsikten. Synd att den vackraste utsikten i stan, från Hornsgatan, byggs igen. Det blir ett instängt torg i stället för en inspirerande utsikt.” Helena Ekström

”De fantastiska fågelvyerna som presenteras gäller ju inte för oss mer jordbundna personer. Från Gamla stan kommer Söder att upplevas som en kompakt mur av byggnader.” Stefan Essle

”Enligt min åsikt bör Karl XIV Johans staty göras om. Han ska inte peka åt något håll alls utan hålla för ögonen med bägge händerna.” Eva Björkman

”Om man har sett solen gå upp i öster över Saltsjön när man promenerar ner från Götgatan blir man väldigt nedstämd. Politikerna stjäl och säljer ut våra gemensamma vyer.” Michael Björk

”En betongridå dras ned mellan Gamla stan och Södermalm. Ovanpå det höga murkrönet står ytterligare en mycket hög mur av väldiga huskroppar och på norrsidan ligger en kaj i ständig slagskugga, utsatt för isande vinddrag större delen av året.” Per Björkman, ordförande Gamla stan-sällskapet

”Kortsiktiga exploateringskostnader förblindar och låter kommersiella intressen bli en av de styrande krafterna i projektet. Det är en ren stöld av det totala stadsrummet.” Eva Sjöblom

”Den nya bebyggelsen döljer vår historia och några av de vackraste vyerna i vår stad. Det är skandalöst att man inte kan hitta någon bild i det utsända materialet som visar hur bebyggelsefronten ter sig från Gamla Stan.” Kerstin Westerlund Bjurström, ordförande Samfundet S:t Erik

Att döma av den debatt som nu pågår är en tillfredsställande lösning fortfarande långt borta. Den variation av lösningar som hittills presenterats blottlägger till viss del också platsens mångbottnade och sammansatta komplexitet. Lås oss hoppas att Stockholms ansvariga politiker har mod och förstånd att lyssna på många röster och låta det iterativa skissandet på alternativa lösningar ta den tid som platsen förtjänar och behöver.

Läs också | ”Stockholms stad lovar nya skisser av slussen” DN 26 mars 2010 | ”Fosters Slussen. Missfoster eller embryo till något stort?” Stockholm 2.01 26 mars 2010  | ”Stockholmare om slussenförslaget” DN 25 mars 2010 | ”Stans paradutsikt byggs bort” DN 25 mars 2010 | ”Invånarnas protester tvingar politikerna att tänka om” DN 25 mars 2010 | ”En stelnad och kall modernism” av Ola Andersson i SVD 17 feb 2010 | ”Se det nya slussenförslaget” teveinslag på DN 21 jan 2010

Vindslägenheter hotar den kulturhistoriska bebyggelsens fortlevnad

Vindvåning i äldre fastighet – ett hot mot fastighetens långsiktiga överlevnad?

Det måste ifrågasättas varför just vi i vår tid skulle ha rätt att bygga in svagheterna i dagens byggproduktion i hus som är konstruerade för att kunna få stå i hundratals år, så skriver Kerstin Westerlund Bjurström, orförande i Samfundet S:t Erik, i en intressant artikel med titeln ”Risker med vindslägenheter” på Byggnadsvårdsbloggen.

För att motverka skador formuleras nya normer som ofta kräver absolut precision i utförandet för att kunna uppfyllas, något som i själ och hjärta de flesta vet är omöjligt i praktiken, skriver Bjurström vidare. Beprövad kunskap negligeras. Byggfirmor och byggkonsulter bedyrar att med allra nyaste teknik så finns lösningen på det mesta. Samtidigt synes byggfelen bara öka. Vi vet att ingen kommer att ta på sig ansvaret när skador uppstår eftersom dessa normalt uppstår långt efter garantitidens slut. Ändå så blundar de flesta av oss.

Att inreda exklusiva vindslägenheter är populärt bland fastighetsägarna. Men är det bra för husen?

Varför så litet intresse för denna frågeställning bland byggnadsvårdens experter? Blir dagens vindslägenheter morgondagens miljöbomb är en relevant fråga som fler borde ställa sig. Men lika viktigt är att de därigenom är ett hot mot våra gamla stadskärnor. I den stora mängd som de byggs och med de synnerligen svåra fukt och mögelproblem som de kan resultera i, så innebär de ett hot mot hela husens fortbestånd. Enda sättet att finansiera kostnaderna kan vara ett nytt hus med betydligt större antal våningar.

Lägenheter på vindarna handlar inte bara om förvanskade arkitektoniska värden. Jag önskar att kulturmiljövårdens experter, antikvarier mm sätter sig bättre in i byggnadernas fysikaliska verkningssätt och i vilka risker som byggnaderna utsätts för.

Läs hela artikeln här samt en artikel på samma tema i tidningen Bofast 22 april 2009 här.

Läs också:
”Drömvåning var genomrutten” SvD 29 okt 2008
Vindsvåning rena fuskbygget” ur SvD 2 dec 2007