Lär av utvärdshuset Strömsborgs oblida öde. Bristande kommunal kunskap om PBL hotar det svenska kulturmiljöarvet.

Rivningen av Strömsborg i Vänersborg 2007. En larmklocka för kulturmiljövården.

Den brutala bilden från rivningen av Vänersborgs pampiga utvärdshus Strömsborg får tjäna en sorglig påminnelse om hur illa det kan gå om inte kommunpolitikerna kan lagarna och tar sitt ansvar och skyddar städernas kulturhistoriska bebyggelse. Strömsborg, uppfört 1871 och beläget i centrala Vänersborg, revs i augusti 2007. För att ge plats åt en parkeringsplats med 57 platser åt ICA. Detta trots att en lokal aktionsgrupp – Rädda Strömsborg! – kämpat i åratal och bl a samlat över 3000 underskrifter för ett bevarande.

Politiker och tjänstemän skyllde på att deras företrädare inte gjort sitt jobb och skyddsmärkt fastigheten. Detta trots att en lokal opinion, som den i Vänersborg, enligt PBL 3:12 räcker som argument för att skydda en fastighet. Dessa pinsamma undanflykter visar än en gång med all önskvärd tydlighet att allt för många bygglovshandläggare och byggnadsnämndsledamöter brister i kunskap när det gäller PBL.

I Värmland anmäldes Karlstad Kommun, som första kommun någonsin, år 2008 till Länsstyrelsen just för bristande efterlevnad av PBLs varsamhetsparagrafer. Och i januari 2010 släppte Boverket en rapport där man konstaterade att många kommuner inte vet vad de har för kulturvärden; de saknar ordentliga dokument som pekar ut kulturhistoriskt värdefulla byggnader och beskriver hur dessa ska tas om hand. Många kommuner är också osäkra på sina möjligheter att värna kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen.

Boverket beskriver i sin rapport en ”problematisk” planeringssituation, ”där planeringen framför allt styrs av olika exploateringsönskemål”. Och man menar att det nu behövs ett riktat anslag för att kommunernas arbete med kulturmiljövärden ska förbättras, och en utbildningsinsats riktad mot kommunala politiker och tjänstemän.

En sådan utbildningsinsats välkomnar vi. I avvaktan på att den blir verklighet lever många av kulturmiljöerna i våra svenska städer ett farligt liv. Det är naturligtvis en ohållbar situation som nu kräver snabba och kraftfulla åtgärder från regeringsnivå.

Michael kämpar för att rädda rivningshotade Restad Gårds Trädgårdar i Vänersborg

På tidningen ttelas websida läser vi i en artikel med rubriken ”Rivning hotar Restad Gårds Trädgårdar” om entreprenören och eldsjälen Michael Rokvists kamp för att rädda sitt skötebarn, det rivningshotade Restad Gårds Trädgårdar. Mikael Rokvist har efter ekonomiska problem med obetalda hyror som följd, tvingats lägga ner sin verksamhet på gården och tvingas nu se på när komplexet förfaller och blir allt mer igenvuxet.

– Det är hemskt. Tio års slit ligger bakom det jag har byggt upp, säger han.

När jag ringer och pratar med Michael berättar han entusiastiskt om den verksamhet man bedrivit. Till Restad Gårds Trädgårdar kunde besökaren komma för att bland annat gå kurser i ekologisk odling eller titta på växthusen som har funnits på platsen sedan 1908. Men här har Michael också varit med och ordnat olika typer av evenemang, t ex en Chilifestival och Tomatens dag. Man har också haft ett välbesökt och uppskattat självplock av ekologiskt odlade grönsaker. Dessutom har man bedrivit en framgångsrik sk grön rehab för långtidssjukskrivna.

-Av de 40 personer som var här har vi fått 39 ut i arbetslivet. Det är oerhört bra siffror, berättar Michael.

Michael Rokvist anser själv att trädgårdskomplexet, som är en del av det gamla Restad Mentalsjukhusområde, ritat av Axel Kumlien, bör betraktas som ett kulturarv och att hans verksamhet borde kunna vara värd ett visst stöd. Men politikerna har så här långt varit kallsinniga och nu hotas de anrika växthusen alltså istället av rivning.

– Jag har pratat med alla möjliga personer för att få stöd, men det händer ingenting. Politikerna tiger som muren. När de talar om att värna om mångfald och ekologisk odling förefaller det bara vara rena floskler som de häver ur sig, säger han.

Vänersborgs Kommun och fastighetsägaren Västfastigheter håller som bäst på att försöka stycka upp och sälja hela området, berättar stadsarkitekt Magnus Wångblad. När han bläddrar i översiktsplanen för området, där skyddsvärda objekt är utpekade, hittar han dock till sin förvåning inte något om trädgårdarna. Han ber mig dröja i luren så att han kan kolla saken med en kollega, och återkommer efter någon minut.

-Planen gjordes för att förbereda området för försäljning, berättar han. Och uppenbarligen gjorde man då bedömningen att en skyddsmärkning av växthusen och trädgården skulle försvåra en försäljning, så man ”offrade” dem genom att slopa dem i planen, säger Magnus Wångblad.

Men stadsarkitekt Magnus Wångblad har inte gett upp hoppet för de vackra gamla växthusen.

-Absolut inte. Hela miljön härute är oerhört vacker och värd att bevara, med sin stora park ner mot älven, säger han.

Och han får medhåll av Anders Ryberg på Länsstyrelsen Trädgård i Göteborg, som funnits med sedan starten och stöttat Mikael Rokvists strävanden.

– Det här är en unik trädgårdsanläggning i Sverige, och i mina ögon är det alldeles självklart att den borde bevaras och skyddas, säger Anders Ryberg.

Och den evige eldsjälen Michael Rokvist har inte gett upp hoppet. Han gör allt för att kunna fortsätta med sin verksamhet och är på jakt efter nya investerare.

– Det är ett arvegods till världen om anläggningen får stå kvar, säger Mikael.

Läs också: Grönt ljus för bostäder vid Restad Gård, ttela 3 mars 2008

Ledamöterna i Vänersborgs Kommuns Fastighetsnämnd hittar du här.

Skrivet och sammanställt av Peter Sörensen, länsombud i Värmland