Protesterna gav resultat – förslag till byggnation på Malagakajen i Skärhamn arbetas om

Ny plan över Malagakajen enligt förslag av White Arkitekter. Klicka för stor bild.

Under förra året skrev vi här på ByggnadsvårdsNytt om hur lokalbefolkningen i Skärhamn på Tjörn protesterat med över 1000 namnunderskrifter mot planerna på bebyggelse av den sk Malagakajen. Protesterna handlade bland annat om utformningen av förslaget (ritat av White Arkitekter i Göteborg), som man ansåg var allt för modernt och inte alls anpassat till ortens karaktär och den lokala byggnadstraditionen. Och från ByggnadsvårdsNytt var vi inte sena att hålla med ortsborna i kritiken.

Vy sett från dagens Skärhamn. Bild från White Arkitekter. Klicka för stor bild.

Och se. Protesterna gav resultat. Stadsbyggnadsnämnden lyssnade på kritiken och man har nu presenterat ett nytt förslag för hur området skulle kunna gestaltas. Och ambitionerna är denna gång klart högre. Ur gestalningsprogrammet kan vi bland annat läsa:

Arkitekturen är variationsrik, modern och djärv mot en fond av ett landskap som knyter an till områdets historia. Skalmässigt är vart delområde anpassat till topografin och platsens karaktär. Med stor variation i fasadernas rytm och utformning tillsammans med olika material ska en modern och miljöanpassad arkitektur uppföras.

Inspirationsbild ur gestalningsprogrammet från White Arkitekter.

Vackra ord, javisst. Och en snabb titt i Gestaltningsprogrammet visar att man denna gång faktiskt ansträngt sig något mer för att skapa den efterfrågade småskaligheten och variationen. Men inte heller denna gång känns det som man har nått hela vägen.

Känslan av kyligt, urbant förortsområde, fjärran den traditionella, småskaliga västkustkaraktär som man normalt förknippar med Skärhamn och västkusten, den kvarstår alltjämt. Någon anpassning till ortens karaktär kan man inte ana heller i denna ansats. Vilket känns märkligt.

Inspirationsbild ur gestalningsprogrammet från White Arkitekter.

Inte heller områdets planering känns speciellt anpassad till den befintliga ortens karaktär. Istället känns det närmast slutet, och gaturummet saknar helt den organiska rumslighet och myllriga finmaskighet som ger det befintliga Skärhamn sin alldeles speciella karaktär och charm.

Kommunen menar att området ”bör kunna tåla ett formspråk som inte efterliknar den äldre bebyggelsen i Skärhamn”. Bland annat eftersom det redan gjorts avsteg från den typen av principer vid bygget av det närbelägna bostadsområdet Havsporten.

Vy över dagens Skärhamn, ett formmässigt väl sammanhållet, traditionellt kustsamhälle.

Varför måste området kunna tåla detta, måste man fråga sig? Vad är det hindrar att man istället eftersträvar ett formspråk, såväl arkitektoniskt som stadsmässigt, som bättre länkar till och förstärker ortens befintliga karaktär?

Varför inte t ex leka med tanken att låta en strandpromenad löpa längs vattnet, från dagens Skärhamn, ända ut förbi Malagakajen? Och bygga en badanläggning längst ute på udden? På så vis skulle Malagakajen kunna bli början på en förlängning av den befintliga orten, och en resurs även för dagens ortsbor, istället för en sluten bostadsenklav enkom till för de där boende.

Peter Sörensen, länsombud i Värmland

Läs också Kommunalt Alternativs (KA) förslag i samrådet.

Flera tunga instanser protesterar nu mot byggplaner på Malagakajen i Skärhamn

White Arkitekters exploateringsförslag får nu kritik från flera håll.

Vi har tidigare här på Byggnadsvårdsnytt uppmärksammat de kritiska röster som höjts kring de storslagna planerna på nya bostäder på Malagakajen i Skärhamn. Och nu höjs kritiska röster från flera håll, bland annat från flera tunga instanser, läser vi i en artikel av journalisten Bengt Bendix i GP den 20 september 2008.

NCC, som bygger etapp två av Havsporten, är positiva till exploateringen men är mycket kritiska till de höga hus som planeras.

”För oss känns det som fel skala i ett bohuslänskt kustsamhälle”, skriver NCC:s projektchef Peter Granstedt.

Förslagets huskroppar kommer också att ta en stor del av utsikten för husen i Havsporten etapp två.

”Detta kan vi inte acceptera”, skriver NCC.

Länsstyrelsen är inne på samma linje.

”Ett höghus på 47 meter skulle förändra landskapsbilden på ett markant sätt”.

Eftersom området är av riksintresse anser länsstyrelsen att ”det är viktigt att ny bebyggelse utformas så att den på bästa möjliga sätt passar in i sin omgivning”.

Också lokalbefolkningen har varit starkt kritiska till projektets utformning och placering, och en protestlista med hela 878 namnunderskrifter har lämnats in till kommunen. En av de första som skrev under var Lena Almbratt.

– Jag tycker kajen ska snyggas till och att det ska byggas bostäder. Men det ska absolut inte bli något höghus. Ett sådant passar inte in i vår skärgårdsmiljö. Det känns inte heller okej med ett höghus intill berget där vi ligger och solar. En del av charmen med Skärhamn är ju att det finns två badplatser mitt i centrum, säger hon.

Men varken planchefen Jan Rehnberg, kommunalrådet Martin Johansen eller stadsarkitekt Tore Järvengren tycker att det presenterade förslaget är onödigt provokativt.

– Visst handlar det om ett trendbrott för ett kustsamhälle som Skärhamn, men det är inget fel i att prova något nytt, menar Jan Rehnberg.

En uppfattning som han uppenbarligen börjar bli allt mer ensam om.

Skrivet av Peter Sörensen, länsombud i Värmland

Storskaligt byggprojekt i Skärhamn väcker vrede bland lokalbefolkningen

Malagakajen i Skärhamn. Om exploatören Toftö Holding får som de vill.

Det s k Malagaprojektet i Skärhamn väcker vrede bland befolkningen, skriver tidningen Västerbygden den 22 augusti. Bakom projektet står en konstellation som kallar sig Toftö Holding. Det är bland annat stockholmaren Bengt Widén som vill köpa området av de efterlevande till Tjörnredaren Lars Johansson. Mer än 900 namnunderskrifter mot projektet har samlats in och överlämnats till kommunen.

– Vi kommer att fortsätta namninsamlingen även om tiden för att lämna in synpunkter passerats, säger Jeanette Lagervall, som blir granne med det planerade bostadsområdet.

Det är svindlande planer som med hjälp av Rådhuset Arkitektbyrå AB i Uddevalla presenteras. Totalt handlar det om cirka 140 bostäder inklusive ett 47 meter högt höghus som ska placeras där den nuvarande oljetanken ligger. Hela kajområdet ska omvandlas och förutom de toppmoderna flerfamiljshusen ska ett parkeringshus byggas under vattennivån vid den nuvarande kajen.

Exploatörerna presenterade planerna vid ett samrådsmöte i början av juli och fram till den 8 augusti kunde synpunkter lämnas in.

– Vi är kritiska till att man väljer att lägga samrådet mitt i semestertider, säger Jeanette Lagervall.

Efter att ha studerat det gestaltningsprogram som föreligger, utarbetat av White arkitekter AB i samarbete med Rådhuset Arkitekter AB, Tjörns kommun, WSP, Toftö Holding genom Bengt Westin och Skärhamns Slip och Mekaniska Verkstad genom Lars Runarsson, har jag full förståelse för Skärhamnsbornas upprördhet.

Förslaget visar ett storslaget, ja näst intill brutalt ultramodernistiskt område med ett formspråk som fullkomligt saknar förankring i den lokala västkustinfluerade byggnadstraditionen. Även detta något Skärhamnsborna är starkt kritiska mot.

Vy över dagens Skärhamn med Havsporten på bortre udden. Ett småskaligt kustsamhälle.

– När Havsporten som ligger i anslutning till Malaga byggdes lyftes den bohusländska traditionen fram. Jag förstår inte hur man kan presentera ett sådant förslag som bryter mot allt man hittills slagit vakt om i kustsamhällena, säger Jeanette Lagervall.

Men varken planchefen Jan Rehnberg eller kommunalrådet Martin Johansen tycker att det presenterade förslaget är onödigt provokativt.

– Visst handlar det om ett trendbrott för ett kustsamhälle som Skärhamn, men det är inget fel i att prova något nytt, menar Jan Rehnberg.

Jag är inte så säker på att så värst många håller med honom. I allt för många städer ser vi idag skisser på den här typen av supermoderna områden. Från söder till norr, och från öster till väster. Och i såväl stora som små städer. De förefaller spottas fram helt utan känsla vare sig för platsen eller för den lokala byggnadstraditionen. Har våra lokala kommunpolitiker förlorat respekten för de samhällen de är satta att förvalta? Saknar arkitekterna helt fingertoppskänsla? Och vad säger egentligen Plan- och bygglagen i saken?

Peter Sörensen, länsombud i Värmland

Läs också ”Protesterna gav resultat – förslag till bygge på Malagakajen ritas om” ByggnadsvårdsNytt den 17 dec 2009.