Parkeringshus eller bostadshus? Vilken väg ska Gårda välja?
Kampen för de sista kvarvarande landshövdingehusen i Göteborg har pågått i decennier. I merparten av fallen har dock tyvärr de gamla husen gått förlorande ur kampen. Men nu verkar vinden ha vänt. Första segern kom i kvarteret Oktanten när JM valde att bevara och renovera. Och nu verkar vinden ha vänt också på Gårda. Åtminstone politiskt.
Folkets vilja eller politikermakt? I Gårda är folkets vilja uppenbar.
Enligt en artikel i GP den 2 mars förväntas en majoritet av byggnadsnämnden ställa sig bakom att landshövdingehusen på Fabriksgatan på Gårda bör bevaras. Det är det s k vänsterblocket, S, MP och V som nu förefaller ha enats i frågan. Blir beslutet verklighet är det en glädjande seger för det sunda förnuftet.
Eftersatt underhåll = välbevarade originaldetaljer. Byggnadsvård by doing nothing.
Kvarteren på Gårda må vara luggslitna efter åratal av eftersatt underhåll. Men detta har också lett till att husens originaldetaljer som fönster, portiker och entrédörrar är intakta vilket gör miljön särskilt värdefull ur kulturhistorisk och arkitektonisk synvinkel. Men här frodas också det genuina småstadsgemyt som man i den moderna staden så desperat försöker återskapa. Men sällan lyckas.
Levande, småskalig blandstad. Är det inte så vi egentligen vill ha det?
På Gårda finns möjlighet för den som så vill att i verkliga livet studera hur arkitekturen rent konkret påverkar stadsmiljön, gemytet och själva livet i staden. Sida vid sidan vid de småskaligt hantverksmässiga landshövdingehusen står nämligen såväl flera parkeringshus, nybyggda fastigheter och kraftigt ombyggda fabriksbyggnader.
Gammalt och nytt. Vilken stadsmiljö vill vi ha? Gårda är det perfekta studieobjektet.
På Gårda kan de studeras sida vid sida. Som en sorts levande praktikfall i hur man bygger stad. Hur påverkar ett parkeringshus upplevelsen i gaturummet? Hur påverkas gaturummet av fasadens utformning? Portar mot gatan? Fasader i gatuliv? Hur påverkar andelen fönster ”känslan” eller ”upplevelsen” av huset i gaturummet? Kan det bli för ”slutet” eller för ”öppet”?
Hur ska en fasad i gatumiljö utformas för att vara inbjudande?
Vilken typ av stadsmiljö är det egentligen vi vill ha i våra städer? Finns det något vi kan lära av de gamla husen på Gårda? Varifrån kommer det gemyt de utstrålar? Är det nostalgi eller finns här kvaliteter som gått förlorade i det vi bygger idag? Vilka är i så fall de kvaliteterna? Är det materialen, detaljrikedomen, fönstersättningarna, kvartersformen eller formatet?
Varsam ändring och PBL. Hur fungerar det egentligen i praktiken?
Paradoxalt nog kan bristen på underhåll också ha positiva sidoeffekter. Detta är lätt att se om man studerar andra hus på Fabriksgatan. I den stora fabriksbyggnaden i tegel har t ex ett synnerligen okänsligt utfört fönsterbyte totalförvanskat byggnaden och berövat den dess ursprungliga arkitektoniska stolhet. Sådana ”björntjänster” har landshövdingehusen på Gårda tack och lov sluppit.
Vilken väg ska Gårda välja?
Skulle nämnden rösta för ett bevarande är det tveklöst en seger inte bara för förnuftet utan för stadens självt. Och förhoppningsvis är det tecken på att vinden i den svenska stadsbyggnadsdebatten så sakteliga börjar vända. Detta har vi i så fall delvis de okuvliga stadsmiljökämparna i Rädda Gårda att tacka för.
Svenska Byggnadsvårdsföreningen Byggnadsvårdsnytt 