Tag Archives: Gårda

Har vinden vänt för Gårda? Politisk majoritet för ett bevarande.

Parkeringshus eller bostadshus? Vilken väg ska Gårda välja?

Kampen för de sista kvarvarande landshövdingehusen i Göteborg har pågått i decennier. I merparten av fallen har dock tyvärr de gamla husen gått förlorande ur kampen. Men nu verkar vinden ha vänt. Första segern kom i kvarteret Oktanten när JM valde att bevara och renovera. Och nu verkar vinden ha vänt också på Gårda. Åtminstone politiskt.

Folkets vilja eller politikermakt? I Gårda är folkets vilja uppenbar.

Enligt en artikel i GP den 2 mars förväntas en majoritet av byggnadsnämnden ställa sig bakom att landshövdingehusen på Fabriksgatan på Gårda bör bevaras. Det är det s k vänsterblocket, S, MP och V som nu förefaller ha enats i frågan. Blir beslutet verklighet är det en glädjande seger för det sunda förnuftet.

Eftersatt underhåll = välbevarade originaldetaljer. Byggnadsvård by doing nothing.

Kvarteren på Gårda må vara luggslitna efter åratal av eftersatt underhåll. Men detta har också lett till att husens originaldetaljer som fönster, portiker och entrédörrar är intakta vilket gör miljön särskilt värdefull ur kulturhistorisk och arkitektonisk synvinkel. Men här frodas också det genuina småstadsgemyt som man i den moderna staden så desperat försöker återskapa. Men sällan lyckas.

Levande, småskalig blandstad. Är det inte så vi egentligen vill ha det?

På Gårda finns möjlighet för den som så vill att i verkliga livet studera hur arkitekturen rent konkret påverkar stadsmiljön, gemytet och själva livet i staden. Sida vid sidan vid de småskaligt hantverksmässiga landshövdingehusen står nämligen såväl flera parkeringshus, nybyggda fastigheter och kraftigt ombyggda fabriksbyggnader.

Gammalt och nytt. Vilken stadsmiljö vill vi ha? Gårda är det perfekta studieobjektet.

På Gårda kan de studeras sida vid sida. Som en sorts levande praktikfall i hur man bygger stad. Hur påverkar ett parkeringshus upplevelsen i gaturummet? Hur påverkas gaturummet av fasadens utformning? Portar mot gatan? Fasader i gatuliv? Hur påverkar andelen fönster ”känslan” eller ”upplevelsen” av huset i gaturummet? Kan det bli för ”slutet” eller för ”öppet”?

Hur ska en fasad i gatumiljö utformas för att vara inbjudande?

Vilken typ av stadsmiljö är det egentligen vi vill ha i våra städer? Finns det något vi kan lära av de gamla husen på Gårda? Varifrån kommer det gemyt de utstrålar? Är det nostalgi  eller finns här kvaliteter som gått förlorade i det vi bygger idag? Vilka är i så fall de kvaliteterna? Är det materialen, detaljrikedomen, fönstersättningarna, kvartersformen eller formatet?

Varsam ändring och PBL. Hur fungerar det egentligen i praktiken?

Paradoxalt nog kan bristen på underhåll också ha positiva sidoeffekter. Detta är lätt att se om man studerar andra hus på Fabriksgatan. I den stora fabriksbyggnaden i tegel har t ex ett synnerligen okänsligt utfört fönsterbyte totalförvanskat byggnaden och berövat den dess ursprungliga arkitektoniska stolhet. Sådana ”björntjänster” har landshövdingehusen på Gårda tack och lov sluppit.

Vilken väg ska Gårda välja?

Skulle nämnden rösta för ett bevarande är det tveklöst en seger inte bara för förnuftet utan för stadens självt. Och förhoppningsvis är det tecken på att vinden i den svenska stadsbyggnadsdebatten så sakteliga börjar vända. Detta har vi i så fall delvis de okuvliga stadsmiljökämparna i Rädda Gårda att tacka för.

Annonser

En trea i äldre stil, centralt, med trägolv och kakelugn. Så ser Göteborgarnas drömlägenhet ut.

Bild från lägenhet i ett av byggföretaget JM renoverat landshövdingehus i Majorna. Foto: JM

Hur ser Göteborgarens drömlägenhet ut? Den som lockar flest spekulanter? Den frågan bevaras i en artikel i dagens GP av Sven-Erik Kristensen, fastighetsmäklare på Bjurfors.

–En trea i äldre stil i de centrala stadsdelarna, svarar Sven-Erik. Gärna trägolv, med litet knarr. Och så kakelugn. I gott skick.

Som i Gårda ungefär då tänker jag. Det område som Göteborgs Stad nu planerar att riva. Där står denna typ av fastigheter i långa rader. Allt som krävs är en renovering.

Läs också |”Gårdas framtid” gbg.yimby.se 8 mars 2010 | ”Gör inte om gamla misstag – bevara Gårda!” GP Debatt 9 feb 2010 | ”Sekelskifte attraktivast på bomarknaden” Bil&Bostad 11 mars 2009

Oktanten – en utställning om hus och folklig opinion på Göteborgs Stadsmuseum.

 

Oktanten på Karl Johansgatan 17 i Majorna år 1899. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

 

– Ända sedan jag var barn har jag fascinerats över skillnaden mellan vilken stad folk i allmänhet vill ha och hur staden utvecklas, vad som byggs och rivs. Genom åren är det både ilska och nyfikenhet som drivit mig i kampen för att bevara gamla hus. Det vi tycker kan bli stadens pärlor tycker en del är skamfläckar. Utställningen hoppas jag ska inspirera fler att förvandla vånda till handling, säger Karina Ekstrand, initiativtagare till utställningen.

 

Oktanten på Karl Johansgatan 17 i Majorna år 2000. Foto: Karina Ekstrand

 

Majorna, Gårda och Haga är tre områden där göteborgarna har engagerat sig i kampen för att bevara den äldre bebyggelsen. I Stadsmuseets nya utställning ser vi närmre på vilken roll bevarandekamp och folklig opinion spelat. Med affischer, foton, film och berättelser från engagerade beskrivs kampen om husens bevarande från 60-talet till idag.

Initiativtagaren till utställningen, Karina Ekstrand, har följt kvarteret Oktanten i Majorna sedan 1997. Huset på Karl Johansgatan 17, som vi tidigare skrivit om här på ByggnadsvårdsNytt, har överlevt mot alla odds. Det hade klarat eldsvådor, vandalism, vanskötsel och var rivningshotat i decennier. Idag är det nyrenoverat och fullt med nya boende, tack vare en intensiv kamp – somliga riskerade till och med sitt liv för huset.

Oktanten på Karl Johansgatan 17 i Majorna år 2010. Foto: Madeleine Seberbrink

 

Även Gårda är en stadsdel som haft kniven på strupen länge. Landshövdingehus och andra byggnader från 1920-talet som ägs av kommunen hotas av rivning. Om de gamla kvarteren klarar sig från rivning kan det vara tack vare den starka folkliga opinionen. Beslutet om Gårdas framtid kommer att tas inom kort.

Haga är idag en av Göteborgs mest omtyckta stadsdelar, men länge fanns planer på att hela stadsdelen skulle rivas. Den folkliga kampen om Haga avslutades i början av 1990-talet. Efter lång kamp sparades gatunätet och cirka en fjärdedel av husen finns i dag bevarade.

Läs mer om utställningen här.

Läs också ”Husvärnet – en engagerad samling” ur Byggnadskultur nr 3/2008