Lär av utvärdshuset Strömsborgs oblida öde. Bristande kommunal kunskap om PBL hotar det svenska kulturmiljöarvet.

Rivningen av Strömsborg i Vänersborg 2007. En larmklocka för kulturmiljövården.

Den brutala bilden från rivningen av Vänersborgs pampiga utvärdshus Strömsborg får tjäna en sorglig påminnelse om hur illa det kan gå om inte kommunpolitikerna kan lagarna och tar sitt ansvar och skyddar städernas kulturhistoriska bebyggelse. Strömsborg, uppfört 1871 och beläget i centrala Vänersborg, revs i augusti 2007. För att ge plats åt en parkeringsplats med 57 platser åt ICA. Detta trots att en lokal aktionsgrupp – Rädda Strömsborg! – kämpat i åratal och bl a samlat över 3000 underskrifter för ett bevarande.

Politiker och tjänstemän skyllde på att deras företrädare inte gjort sitt jobb och skyddsmärkt fastigheten. Detta trots att en lokal opinion, som den i Vänersborg, enligt PBL 3:12 räcker som argument för att skydda en fastighet. Dessa pinsamma undanflykter visar än en gång med all önskvärd tydlighet att allt för många bygglovshandläggare och byggnadsnämndsledamöter brister i kunskap när det gäller PBL.

I Värmland anmäldes Karlstad Kommun, som första kommun någonsin, år 2008 till Länsstyrelsen just för bristande efterlevnad av PBLs varsamhetsparagrafer. Och i januari 2010 släppte Boverket en rapport där man konstaterade att många kommuner inte vet vad de har för kulturvärden; de saknar ordentliga dokument som pekar ut kulturhistoriskt värdefulla byggnader och beskriver hur dessa ska tas om hand. Många kommuner är också osäkra på sina möjligheter att värna kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen.

Boverket beskriver i sin rapport en ”problematisk” planeringssituation, ”där planeringen framför allt styrs av olika exploateringsönskemål”. Och man menar att det nu behövs ett riktat anslag för att kommunernas arbete med kulturmiljövärden ska förbättras, och en utbildningsinsats riktad mot kommunala politiker och tjänstemän.

En sådan utbildningsinsats välkomnar vi. I avvaktan på att den blir verklighet lever många av kulturmiljöerna i våra svenska städer ett farligt liv. Det är naturligtvis en ohållbar situation som nu kräver snabba och kraftfulla åtgärder från regeringsnivå.

Fuskfasader hotar bli miljardsmäll mot byggbolag

Bortåt 160.000 svenska bostäder, varav ca 30 000 småhus, har byggts med utdömd teknik. Otäta fasader kan orsaka fuktskador för miljardbelopp. Reparationskostnaderna för en villa kan uppgå till drygt en halv miljon kronor.

Detta läser vi på dagens DI.se (091006) och det handlar om den undermåliga och tidiagre här på Byggnadsvårdsnytt omskrivna byggtekniken med sk enstegstätade fasader. Tekniken har tidigare dömts ut av bland andra Boverket och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Men flera av byggbolagen har in i det längsta styvnackat vägrat att ta till sig kritiken.

”Det här är en jättelik byggskandal med oerhörda konsekvenser. Ur kostnadssynpunkt för byggbolagen kan det jämföras med flytspackelskadorna på 1970- och 1980-talet och fuktskadorna som uppkom med plattor på mark vid grundarbeten”, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg, som är övertygad om att skandalen kommer att växa med allt fler processer mot byggbolagen.