Tag Archives: Annehem

Högljudd debatt om byggfusk och enstegstätade fasader efter avslöjande om fuktskador

Alla 175 villorna på Annehem i Lund, byggda av NCC med sk enstegstätning, har fuktskador.

På tidningen Byggindustrins hemsida är artikeln om att alla de 175 villor som NCC byggt i Annehem i Lund med den kritiserade byggmetoden enstegstätning har fuktskador, fortfarande tre månader efter att den publicerades den mest kommenterade och också en av de mest lästa. Tveklöst är att många känner sig berörda och upprörda över byggbolagens svek. Bland kommentarerna hittar vi:

Är det någon som är förvånad när de sätter fönsterna ända ute i fasaden (i isoleringen), inte har en skyddande takfot samt troligtvis använt en tät cellplast som putsbärare. Kan de inte bygga hus på det företaget? När det är fel så är det alltid byggarens fel. Men när något är bra så är det arkitektens förtjänst. Tidningen borde också berätta vem den inkompentente arkitekten är.

Byggmetoden kritiseras nu allt mer högljutt och byggföretag efter byggföretag lämnar den. Senast ut är Veidikke Entreprenad. En av de mest högljudda kritikerna är byggnadskonstruktören Tomas Gustavsson från Lund, som i en rad debattartiklar ifrågasatt byggmetoden och själva det faktum att den överhuvudtaget blev aktuell.

-Hur kunde metoden överhuvudtaget komma till användning, och till och med bli typgodkänd, trots att den strider mot den elementära byggtekniska regeln att fukt inte får stängas in mellan två ångtäta skikt? Och hur kunde den bli så allmänt förekommande? Det ger anledning att ifrågasätta hur kunskapsuppbyggnaden i byggbranschen egentligen går till, skriver han i en debattartikel publicerdad i tidningen Byggindustrin.

Tomas Gustavsson tror inte att lösningen på problemet är den så kallade tvåstegstätningen som branschen nu börjat prata om. Utan anser att man istället borde använda sig av klassisk beprövad byggteknik, och låta stenhus vara stenhus och trähus trähus.

-Riktiga gedigna stenhus kan byggas idag med god fuktsäkerhet, bra energiprestanda, lång hållbarhet och god komfort. Murade väggar med riktig mineralisk tjockputs är bra och kostnadseffektiva alternativ till fuktkänsliga träregelväggar med fibercementskivor, tjockfärg och putslikande fasader. Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner, säger Tomas Gustavsson.

-När man saluför pustade fasader till konsumenter använder man sig av referenser till en stenbyggnadskultur med gamla anor. Det som i själva verket erbjuds i fallet utfackningsväggar av trä och puts på isolering är något helt annat. Konsumenterna vilseförs, utan att de får den information de egentligen borde ha rätt till om produkten de köper.

Putshus med traditionell putsfasad. Beprövad konstruktion med lång hållbarhet.

Nej. Som vi tidigare skrivit här på bloggen så har vi nog inte hört det sista i frågan. En efter en överger nu byggföretagen den kritiserade byggmetoden. Men flera klänger ängsligt kvar och förvarar den i allt mer krystade försvarstal. Med den enorma mängd fastigheter som de senaste 10 åren byggts med denna, och snarlika, byggmetoder, lär de fuktproblem som i detta nu kommit i dagen bara vara toppen på ett isberg.

I en intervju i Byggindustrin, publicerad redan 2001, med den dåvarande norska kulturministern Åse Kleveland, kommenterar Kleveland kortsiktigheten inom byggbranschen och manar till långsiktighet i byggandet. Något som efter den senaste tidens avslöjanden fått förnyad aktualitet.

-Byggbranschen har under de senaste tio till femton åren satsat mycket på ekonomi och teknik och tänkt mycket kortsiktigt. Alltför korta byggtider och dåligt materialval höjer inte kvalitén på byggandet. Det är dags att tänka långsiktigt. Vi får inte glömma att vi här i Norden är en del av den internationella trenden. Det gäller att hänga med! Att bygga med hög kvalitet är lönsamt på lång sikt. Vi måste se på livstidskostnaderna på ett hus, det har vi igen i det långa loppet, säger Åse Kleveland.

Och visst är det så. Kleveland uppmanar i samma artikel byggbranschen att ta ett större ansvar för de byggnadsverk de medverkar till att uppföra.

– Dålig konst kan du låta bli att se på men byggnaden står ju där den står. Byggbranschen har ett stort ansvar när man reser ett byggnadsverk. Branschen här i Norden och i synnerhet i Sverige har en oerhört stark position och därmed mycket att säga till om. Mycket mer än i övriga europeiska länder. Har man inte uttalade och klara ambitioner och en ordentligt tidplan för estetiken så blir resultatet därefter. Det blir det som präglar stadsbilden, säger Åse Kleveland.

Och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Låt oss hoppas att just detta blir en konsekvens av den nu pågående debatten. För visst vore det klädsamt om byggbranschen tog ett större ansvar i dessa frågor.

Skrivet och sammanställt av Peter Sörensen, länsombud i Värmland.

Läs också: Murad vägg ska ge fuktsäker fasad, Byggindustrin 3 juli 2008, Alla nybyggen på Annehem är fuktskadade, Sydsvenskan 28 juni 2008 samt Stor besvikelse bland husägarna, Sydsvenskan 8 mars 2008.

Annonser

NCC bygger om 175 helt nya, fuktskadade hus på Annehem i Lund

Sensommaren 2007 upptäcktes fuktskador i de nybyggda husen på Annehem i Lund. Senare kunde man konstatera att större eller mindre skador fanns i samtliga 175 hus, läser vi på tidningen Gård & Torps webbplats. Först var NCC:s bud att ytterväggarna i en del av husen skulle rivas och byggas om. Nu väljer firman att göra det på samtliga hus. Husen som började byggas 2001 har ytterväggar av putsad cellplast (frigolit). Vatten som tränger in i väggarna stannar sedan kvar, eftersom väggarna saknar luftspalt.

Problemet berör nästan alla nybyggda hus i Sverige, skriver artikelförfattaren. Vad kostar det att bygga om alla dessa nya hus? Man vågar inte ens tänka på det…

Även i Sydsvenskan hittar vi artiklar om Annehem.

– Vi har varnat för den här konstruktionen sedan början av 2000-talet, säger Ingemar Samuelson, doktor i teknologi och med tjänst på Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP)

Husen på Annehem är enligt NCCs regionschef Ulrika Lindmark byggda 2003–2007.

– Varningarna hördes inte så mycket, säger hon. Och vissa experter sa att det var en bra metod. I efterhand kan man undra varför vi inte lyssnade mer på de kritiska rösterna.

– Flertalet av de hus som byggs idag har denna konstruktion, säger Kenneth Sandin, docent i byggnadsteknik på LTH. Att byggföretagen fortsatt har ju säkert ekonomiska motiv. Men jag tror inte heller att de har insett vidden av det här.

Kenneth Sandin har trettio års erfarenhet av fuktproblem i fasader. Han menar att problemet på Annehem egentligen är flera.

– Att bygga in en luftspalt i efterhand räcker inte om husen fortfarande har dåliga fönster-anslutningar som läcker, säger han.

Ulrika Lindmark ger honom rätt.

– Det här kommer att bli svårare än vad vi trodde från början. Det handlar inte om en felkälla utan om många. Dels är ytterväggarna, som sagt, inte luftade. Sen har vi också hittat felaktiga konstruktionsdetaljer och rena utförandefel, alltså att det slarvats på byggplatsen.

Något säger mig att vi ännu bara sett toppen på isberget….

Läs även ”NCC bygger om 175 nya hus på Annehem” i Sydsvenskan 2 maj 2008 samt ”Alla hus på Annehem är fuktskadade” 8 mars 2008.

Peter Sörensen, länsombud Värmland