När stadens gator och torg blir till handelsvaror. Exemplen Bollnäs och Årjäng.

Bilderna i detta inlägg är hämtade från Årjängs fd gamla torg. Foto: Peter Sörensen

I tidskriften Arkitektur nr 1 2010 kan vi i en notis rubricerad ”Politisk dumhet 1” läsa om hur Bollnäs Kommun 2007 sålde det centrala Brotorget till det danska företaget Sjaelsö för 162 000 kronor för att låta dem bygga en gigantisk inglasad galleria i två plan. Kommunen rev bänkarna och fontänen. Och statyn av Snoddas, scenen och den intilliggande restaurangen demonterades och flyttades. Man rensade fram en 2 700 kvadratmeter stor grusplan i hjärtat av staden. Sedan hände ingenting.

Intresset för de blivande lokalerna vek och danskarna drog sig ur. Av det forna torget återstår en sandöken. Och Bollnäsborna, de som ännu inte helt resignerat och slutat bry sig, rasade. Vill vill ha tillbaka vårt gamla torg. Och initiativtagaren till hela torgfarsen, kommunalrådet Olle Nilsson-Sträng, han har placerats ute i kylan av sina socialdemokratiska partikamrater. Han blev en belastning hävdas det. Jodå. Allt var säkert hans fel. Ni andra bär inget ansvar. Eller hur?

Döda bottenvåningar och öppna loftgångar i Årjängs nya centrum. Foto:Peter Sörensen

Trots att kommunen nu ångrat sig och enligt uppgift vill köpa tillbaka torget, eller delar av det, så fördjupas soppan istället allt mer. Senaste nytt läser jag på Hela Hälsingland i en artikel med rubriken ”Tupp-Tomas har köpt Brotorget”. Det visar sig nämligen, och häng med nu om ni kan, att Sjaelsös dotterbolag Kungsbacka Tofteredsvägen AB – har sålts och fått ny ägare. Besked kommer från Thomas Perzon i Tuppz-Topefa som agerar på fullmakt från Sjaelsö. Enligt Perzon är också företaget Ängabyggen delägare i Kungsbacka Tofteredsvägen AB. Glasklart. Eller hur?

I stället för en eventuell process om återgång av Brotorget-köpet, som enligt Tupp-Tomas, dvs Thomas Perzon, kan ta ett par år med överklagningar, föreslår han att kommunen köper tillbaka halva Brotorget för 1,6 miljoner kronor – och gör ett torg, eller vad man vill, av det. Generöst, eller hur? Och billigt. För ett torg som i sin helhet såldes för 162 000 kronor år 2007. 2000 % i värdeökning på tre år. Det låter väl som en bra ide? Och som ett skäligt pris? Eller vad tycker du? Det tycker i alla fall kommunalrådet Sträng.

Årjängs fd gamla torg i ny kostym av Moskito. Kalt, sterilt och övergivet.

Nej. Jag får tillstå att jag blir alldeles uppgiven när jag ser vilka fullkomligt huvudlösa beslut som tas i kommunalpolitiken idag. För Bollnäs är ingalunda ensamma om den här typen av dumheter. De sker överallt. I Värmland där jag själv bor har vi närmast en blåkopia av Bollnäsfallet. I Årjäng byggde nämligen norska konsortiet Moskito ett gigantiskt missfoster till galleria/bostadskomplex på det gamla torget. Resultatet blev en affärs- och stadsmiljömässig katastrof.

Och precis som i Bollnäs har en av de största pådrivarna, kommunalrådet Kjell Eriksson(c), en gång hyllad som ett geni, fått klä skott för misslyckandet och hamnat ute i kylan. Och precis som i Bollnäs försöker man nu snabbt ersätta de gamla misstagen med nya. Det nygamla centret ska nu nämligen byggas om och ersättas av en ny, ännu större, förortslik galleria. Nu efter idé av Conceptor. Utseendet, språket och argumenten i broschyren är nästan en exakt kopia på Sjalesös.

Det såg så bra ut på ritningen, säger kommunalrådet Kjell Eriksson idag.

Hur gick det egentligen till när stadsmiljön, stadens gator, torg, parker och kulturmiljöer, förvandlades till simpla handelsvaror, som kan köpas och säljas? Istället för något som tillhörde stadens självt, dess identitet, och som man gemensamt värnade om?

På en av många bloggar som skriver kritiskt om det som skett i Bollnäs läser jag:

Som antytts kommer Bollnäs kommun att förstöra vår centrala samlingsplats, Brotorget, genom att glasa in den och bygga en galleria, bortsett från en liten remsa längst ner. Man  påstår att så gott som alla kända affärskedjor står på kö för att etablera sig i Bollnäs. Man fick vatten på sin kvarn, när det vid årsskiftet visade sig att Bollnäs invånarantal ökat med 41 personer och passerat konkurrenten Söderhamn! Stor glädje i kommunhuset! Man har nu gjort det ena försöket efter det andra att bygga bostäder och affärslokaler på alla grönytor i Bollnäs, parker, torg, intill kulturskyddade områden, kyrkogårdar och vackra utsikter. Än mer spännande blir det nu, när man i tidningen Ljusnan kunde läsa att befolkningen minskat med 83 personer sedan nyår!

Inskription på en av bänkarna i Årjängs "nya" centrum. Foto: Peter Sörensen

Hur står det egentligen till med kunskapen om stadsmiljö och stadsbyggnad, när stora företag och arkitektkontor som ger sig ut för att vara stadsutvecklare, kastar fram det ena direkt stadsmiljöfientliga förslaget efter det andra. Stora, förortslika gallerior med glasfronter, överdimensionerade, kvartersstora byggnadskroppar, ytkrävande parkeringar och döda bottenvåningar.

Var är stadsarkitekterna när vi som bäst behöver dem? För det är väl ändå där, på stadsbyggnadskontoret, som sakkunskapen om hur staden ska byggas borde finnas. Eller? Hos kommunalråden finns den i alla fall inte. Det är alldeles uppenbart. Det bär exemplen från Bollnäs och Årjäng tydligt vittne om.

Läs mer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Läs också ”Torgbygge gav sämre företagsklimat?” ur Värmlands Folkblad  den 5 maj 2010