Fram för fler pastischer inom arkitekturen.

Bilderna i inlägget är från Jakriborg, ett område med tydliga historiska influenser. En pastisch.

En pastisch är, enligt wikipedia, något som i stil eller utförande är följsamt eller tydligt inspirerat av en äldre stil eller av ett specifikt äldre verk. (En konstnär kan måla ”som Rembrandt” under eget namn.) En pastisch kan också låna detaljer från olika konstverk och ställa samman dem på ett nytt sätt. Pastischer förekommer också inom andra konstyttringar såsom musik, litteratur, film, teater och arkitektur. Så långt Wikipedias definition.

Inom alla kreativa konstformer är det närmast en självklarhet att man i sitt skapande inspireras av tidigare gjorda verk. Allra mest tydligt är det kanske inom mode och musik. Men också inom grafisk form, konst, teater och litteratur. Frågan är om det ens är möjligt att undvika att göra det. Inom den svenska arkitektkåren används ordet pastisch däremot närmast som ett skällsord. Åtminstone när man talar om nya hus som lånar drag av någonting som ritats innan den s k modernismen och den avskalade s k funkisstilen slog igenom i slutet på 1920-talet.

Arkitekter som bryter mot denna grundlag, och som dristar sig att låta sina verk inspireras av de arkitektoniska verk som uppfördes t ex av de gamla grekerna, romarna eller kanske av någon av de strålande arkitekterna på 1500-, 1600-, 1700- eller 1800-talet, får bereda sig på att bli närmast hånade och utfrysta av kårkollegorna. Detta är ett allmänt känt faktum. Och arkitekter som vågar bryta mot detta kårtabu är därför tyvärr få. Åtminstone i Sverige.

Ett lysande undantag är det omtalade projektet Jakriborg (läs artikel i Sydsvenskan) i Staffanstorps Kommun. Istället för att bygga ännu ett modernt bostadsområde har de två bröderna, Jan och Krister Berggren i Jakri AB, här försökt skapa en gammaldags stad med mjukt svängda kullerstensgator och torg, slingrande gränder och hus vars höga gavelspetsar pekar mot himlen. Projektet, som bär tydliga drag av den gamla hansastaden och alltså är just en pastisch, har fått en nästan unison arkitektkår att sätta kaffet i vrångstrupen i sin iver att förlöjliga och häckla det. Medan människorna som flyttat dit älskar det. Visst är det märkligt?

Än märkligare blir arkitekternas attityd att förstå när man tittar på merparten av den till förvillelse likartade arkitektur som idag till synes utan hänsyn till omgivning och plats smälls upp i våra städer. Från norr till söder. I småstad som storstad. Stora fyrkantiga, avskalade lådor i svart och grått, glas och betong. Höghus. Punkthus med indragen kungsvåning. Arkitektur som sägs ”spegla vår tid” , som skall ”sticka ut” eller sätta just vår ort ”på kartan”. Som om den inte redan fanns där.

Nyfunkis är idag ett stilbegrepp som kommit att bli något av nutida arkitekters kärleksbarn. Men vad är då nyfunkis om inte just själva defintionen på pastisch? Hur går det egentligen ihop? Varför verkar det alltså vara helt ok att nästan slaviskt kopiera arkitektur från efter 1925, medan det närmast är belagt med spöstraff att ens tänka sig tanken att inspireras av den före 1925?

Än mer svårt att förstå blir detta när man konstaterar att det finns ytterligare en yrkeskategori som hyser ett nära nog lika stort förakt mot pastischen, dvs mot ny arkitektur med tydligt historiserande drag. Nämligen byggnadsantikvarierna. Även inom denna kår används uttrycket pastisch som något nedvärderande. Arkitektur ska spegla sin tid. Aldrig försöka se ut som förr i tiden. Tillägg ska göras som tydligt urskiljbara årsringar. Allt annat blir förvirrande. Det är oärligt och falskt, hävdar man.

Hmmm. Möjligtvis för antikvarierna själva då. Knappast för människor i gemen. Hus med utsmyckning, detaljer och drag hämtade från den klassiska arkitekturen, dvs från före 1925, gillas nämligen ofta av den breda publiken. Oavsett om de faktiskt är gamla eller om de är nybyggda. I synnerhet om de dessutom är smakfullt anpassade till den befintliga bebyggelsen. Detta visade arkitekten Catharina Sternudd i en avhandling ”Bilder av småstaden” för något år sedan. En avhandling som knappast lär ha gett henne en VIP-biljett till arkitekternas finrum (läs kommentar i Arkitekten). Och här om sistens visade en undersökning gjord av Skandiamäklarna att lägenheter i sekelskiftesstil var klart mest attraktiva på bostadsmarknaden.

Varifrån kommer då detta, i två hela yrkeskårer, om inte totala så ändå så uppenbart brett förankrade förakt för pastischen? Är det något som lärs ut på skolorna? Den slutsatsen känns tyvärr naturlig att dra. Och vad kan det i så fall komma sig? Personligen skulle jag vilja se arkitektkåren, eller i alla fall alla unga arkitekter, slita av sig sin modernistiska tvångströja och låta sig inspireras av den enorma arkitekturskatt som de fram till idag förvägrats att använda sig av. Arkitektur skulle ånyo bli en konstform bland andra. Ute i övriga världen ser vi tydliga tecken på att en sådan förändring står för dörren. Den kommer i Sverige också. Snarare än vi anar det. Och definitivt snarare än arkitektkåren anar det.

Länge leve pastichen. Leve den.

Läs också ”Byggherrar med medel i tiden” ur Magasinet Neo nr 2/2007

Tips på övrig läsning 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |

6 responses to “Fram för fler pastischer inom arkitekturen.

  1. Det går att bygga bra utan att göra pastischer.
    Som byggnadsantikvarie kan jag axla det tankesätt som beskrivs. Att tillägg till en byggnad eller i en miljö bör visas så att det kan förstås för vad det är det håller jag absolut med om. Men att ansluta till befintligt går att göra på många sätt utan att göra pastischer, hur man en värderar ordet. Jag har svårt att se att ”stilkopior” av byggnader är särskilt bra. Vi är nog alla ense om att det finns kvalitéer i mycket äldre bebyggelse som vi inte finner i så mycket ny. Vad ligger då kvalitén i? Är det att alla fönster är småspröjsade eller i utförande och materialkvalité. Är sekelskiftesvåningen intressant för att det är rymd i rummen och fina material? Jag har inget svar på detta. Vad jag vet är att många av oss är känslomänniskor som värderar en genuin upplevelse. Detta kan t.ex. vara ett äldre hus eller likväl ett nytt med goda kvalitéer.
    Det finns massor av åsikter om Jakriborg. Som idé är den dock rätt rolig. Att bygga en Hansastad mitt på den Skånska 10+ jorden minst en halvmil från havet. Stadsplanemässigt så finns det fina kvalitéer med korta gator och fina stadsrum. Byggnaderna är kanske pastischer men tyvärr inte utförda med någon finess eller kvalité. Ett roligt ställe att besöka och det finns bra saker att ta med sig till andra ställen.
    Arkitekter har alltid inspirerats av äldre arkitektur. Inte ens de mest inbitna modernisterna runt 1930 lyckades vara helt nytänkande. Bra arkitektur är både form och funktion. Under de senaste decennierna har arkitektur utvecklats till bara design. Detta har varken avstamp i sekelskiftets arkitekter eller modernisterna på 1930-talet. Jag ser fram mot ett svenskt byggande med bra arkitekter som vågar lära sig av äldre goda exempel utan att för den skull kopiera. Till detta en byggbransch som värderar långsiktighet genom bra material och byggtekniker. Bygg för att förvalta inte för att klara garantitiden.

    • Henrik > Jag delar din uppfattning i det mesta. Det går att bygga bra utan att göra pastischer. Något annat har jag aldrig hävdat. Det jag hävdar är att det går att bygga bra även med pastischer. Och att folk i allmänhet gillar bebyggelse med historiska stilinslag och proportioner. Hur kvalitén på husen i Jakriborg är, det vet inte. Jag tror dock knappast de är speciellt mycket sämre än annat som byggts under de senaste åren. Om vi nu ska prata kvalitét. Dina avslutande ord om arkitekter och byggbranschen skriver jag helt under på. 100%.

  2. Intressant inlägg och jag håller med i mycket. Det är dock, menar jag, viktigt att även släppa fram ny arkitektur. För det mesta som idag byggs är inte ny arkitektur. Modernism är pastisch i allra högsta grad. Framåtblickande arkitekter har nämligen lämnat modernismens avskalade formspråk bakom sig. Mer variation överlag alltså. Mer pastisch, men också ny modern arkitektur (modern och modernism är inte alls samma sak).

    Sedan tycker jag väl förvisso att Jakriborg verkar lite för puttinuttigt (och ödsligt om man ska tro bilderna) för min smak, men jag tror nog att många gillar det helt klart. Det är ju ljusår bättre än ännu en punkthusförort i vit nyfunkis.

    • Anders > Jag delar helt din uppfattning. Och lite av poängen är just att det är oerhört svårt att rita ett hus som inte innehåller ett visst mått av pastisch. Många av de 1800-talshus vi älskar i de svenska stenstäderna är ju klockrena pastischer på hus ritade av de gamla romarna, eller för all del på 1600-talet. Och inget ont i det. Fram för fler bra pastischer. Och vad är det som säger att något som hämtar inspiration från det förflutna inte kan vara modernt? Absolut fram för mer variation. Så länge det ser trevligt ut och fungerar i det sammanhang det ska stå.

  3. Egentligen så tror jag faktiskt att vi har rätt lika inställning. Lite av denna tråd kanske handlar om vad som är en pastisch. Just pastischer, byggnader som kan ses som rena stilkopior, tror jag dock sällan är särskilt bra. Visst ser vi retrotrender i all formgivning då och då i allt mellan bilar och brödrostar. Och arkitektur har i alla tider till en del varit återanvändning av arkitekturelement. Visst är det sena 1800-talets rena pastischer idag en del av arkitekturhistorien så som våra Italienska bankpalats. Min ståndpunkt är nog fortfarande att god arkitektur sällan är pastischer men dock gärna har volymer och proportioner som kan sägas vara återanvändning.

    Diskussionen om kvalité i byggande kommer att stötas och blötas till den sista enstegstätade putsfasaden är ombyggd. Samtidigt skall vi inte tro att det inte fuskades i byggen förr. Kanske var konstruktionerna lite mer förlåtande förr. Tyvärr så tror jag som Peter att byggnaderna i Jakriborg inte är sämre än andra moderna byggnader.

  4. Pingback: Pastisch, stilkopia, fusk? | Bygga bo – karleriks.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s