Ny rapport om enstegstätade fasader visar att tiotusentals skadefall mörkats

Enstegstätade villor på Annehem i Lund, byggda av NCC. 100% av dem har konstaterade fuktskador.

Detta läser vi i en artikel i SVD den 14 dec 2009. Och vi har tyvärr skrivit om detta problem många gånger tidigare här på ByggnadsvårdsNytt. En nygjord oberoende rapport gjord av Villaägarnas Riksförbund visar, skriver SVD, att omfattningen av de skador som finns i hus med sk enstegstätade fasader är avsevärt större än vad som redovisats i en tidigare gjord rapport utförd av Byggbranschen själva tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).

I Byggbranschens rapport betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent.

Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.

Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM.

Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.

Varför har inte staten agerat mot detta storskaliga byggfusk? Och varför tar inte de stora byggbolagen, som i braskande annonser gladeligen basunerar ut att de är med och bygger morgondagens samhälle, sitt ansvar i frågan? Av skandalen med de enstegstätade fasader har vi sannolikt ännu bara sett toppen av isberget. Och någonting förefaller vara riktigt fel inom dagens byggbransch, såväl med kunnandet som med det långsiktiga ansvarstagandet . Frågan är vem som ska ta första steget för att städa upp i röran? Och vem som ska betala notan?

I ”Enstegstätning av putsade fasader” en fallstudie av beslutsfattandet kring tekniska lösningar i byggprocessen, har Christina Engerup vid institutionen för byggvetenskaper på Lunds Tekniska högskola kikat närmare på hur problemet kunnat uppstå. Utifrån studien kan det utkristalliseras sju mycket tydliga orsaker till problematiken:

1. Skadorna är inte synliga
2. Glapp mellan olika yrkeskategorier
3. Bristande kunskap
4. Fasadsystemet var för bra – inget ifrågasättande
5. För lite koppling mellan företag och forskning
6. Fasadsystemet smög sig in på den svenska marknaden
7. Bristande samarbete mellan företagen

Läs också ”Hundratals hushåll i Maria Park stämmer NCC” ur Helsingborgs Dagblad (HD) den 3 juni 2009, ”Husägare i Mariastaden står fast vid kraven” ur HD den 25 nov 2009 samt  http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm

Artikel i SVD är rikligt kommenterad och frågan röner utan tvekan stort intresse för allmänheten. Nedan följer några exempel på kommentarer:

Enstegfasaden är certifierad av Sitac med garantier om fuktsäkerhet från SP sedan i varje fall 1994. Metoden är alltså statligt garanterad. Problemet är inte fukt utifrån. Problemet är att ångtrycket inomhus är högre än utomhus. Med tät yttersida tar sig vattenångan inte ut, utan kondenserar inanför vindskyddsskivan. Detta får till följd att huset möglar. Problemet är framdrivet av statens krav på energibesparingar, vilket ledde till täta hus och ventilationssystem med förödande systemfel, skriver signaturen Sture.

Denna byggmetod har diskuterats länge. Jag har, som verksam i branschen i mitt ganska ovanliga yrke, på nära håll sett många fuskfasader i Stockholmsområdet. Jag vet att det finns inbyggd fukt i många utfackningspartier. Jag tror dock att antalet bostadsrättsföreningar som får problem kan bli den stora såpan, i klass med flytspackelproblemen på 90-talets början, skriver signaturen Hemska Sven.

Problemet med enstegstätade fasader är inte alls kondens vid tätskiktet, utan utifrån kommande fukt – som är på rätt sida tätskiktet – särskilt vid slagregn. Och att husen är så väl isolerade att de inte torkar upp mellan regnen och man får mögel inne i – ibland utanpå – väggen..skriver signaturen mtv.

Jag jobbar med den här typen av frågor på heltid. Kan intyga att väldigt många flerbostadshus som byggts det senaste decenniet är undermåliga i flera aspekter. Skulle aldrig, aldrig köpa en bostadsrätt i dessa hus. Många BRF kan nog räkna med stora ekonomiska smällar inom en ganska så snar framtid. Notera att det är skillnad på kvalitet byggnader som byggs för att ägas och förvaltas mot de som ska säljas till BRF……..skriver signaturen Sonny Sumo.

Ett sunt hus har väggar som avger fukten lättare än att den kommer in. Alltså brukar man ha något på insidan som bromsar luften inifrån. Annars uppstår 100 % luftfuktighet när luften kyls i väggen på väg utåt. Men inget är perfekt så utåt får man inte ha något som stoppar den fukten som ändå kommer in. Men det fordrar under fasadmaterialet en ventilerad luftspalt som stoppar regnvatten och annat som annars tränger in. Det bryr sig byggindustrin inte om eftersom det saknas byggregler om detta, skriver signaturen Lars.

Varför nämns bara de byggbolag som byggt flerbostadshus. Katastrofen med enstegstätade hus berör ju i allra högsta grad alla de villor som byggts med denna metod, det finns väl knappt ett enda husföretag som inte byggt med denna metod. I Skåne är putsade hus mycket populära och Myresjöhus, LB-hus, Älvsbyhus m fl är redan överhopade med ersättningskrav, skriver signaturen Null.

Varning för Derome AB. Jag bor i ett villaområde med fasader av enstegstyp. Massor av hus har skador av fuktinträngning. Derome slingrar sig och förhalar och skickar ut amatörfirmor med mjukfogsprutor som ”kladdar” på våra hus. De tar absolut inget ansvar för sina produkter, skriver signaturen Lurad.

När Boverket, trots branchens protester, tog bort ansvariga arbetsledare och byggnadsnämndernas besiktningsskyldighet raserades ett väl fungerande kontrollssytem för byggande. Resultatet är inte överraskande men en fullständig katastrof för de tusentals drabbade, skriver signaturen Bertil.

På Stora Essingen i Stockholm byggdes nyligen radhus på liknande sätt. ”Putsen” som bestod av färdiga skivor sattes direkt på väggarna som var dyngblöta efter flera veckors kraftigt regn. Dessa hus såldes för 7,5 miljoner och förmodligen håller de i 3-4 år innan fasaderna ruttnar och behöver göras om. Stackars radhusköpare, skriver signaturen Via.

7 responses to “Ny rapport om enstegstätade fasader visar att tiotusentals skadefall mörkats

  1. Vi får varje vecka som aktörer inom fukt- och saneringsbranschen ta emot samtal från drabbade husägare. De ringer och berättar om dåligt uppförda enstegstätade fasader vari fukt, lukt och mögel finns. Rent generellt verkar det inte som om husägarna får tillräckligt gehör från varken byggherrar eller försäkringsbolag. Husägarna frågar om vi kan sanera och avfukta. Om det ändå var så väl att man kunnat göra enkla ingrepp för att åtgärda. Det är det inte, fasaderna måste ofta ersättas genom ombyggnation. Det hela är sorgligt att möta. Nu MÅSTE regeringen tillsammans med byggbolagen gå in och reda upp det här!!

  2. Hej Jerker. Det är tveklöst en sorglig soppa som byggbranschen rört ihop. Vad vi nu ser är sannolikt endast toppen på isberget, och sluträkningen kommer att bli enorm. Frågan är om branschen kommer att dra några lärdomar av detta? Och i så fall vilka?

  3. Jerker Andersson

    Har nu lagt till en artikel till sidan som går in lite på hur vi kan göra för att komma åt problematiken. Det krävs helt enkelt ett lärande system där alla parter samverkar mycket nära med varandra och tillsammans blir en lärande organisation. I texten tas ett enkelt förklarande exempel i form av krypgrund upp.
    http://www.lfs-web.se/fukt-skola.htm

  4. Jerker Andersson

    Jag har kikat vidare på en tidigare riskkonstruktion vid namn krypgrund och kan konstatera att det inte bara är här i Sverige som krypgrunder ställer till med stora värdeförluster och dålig hälsa hos de som bor eller vistas i byggnaden. Det verkar gälla alla länder där denna grundläggningen uppförts. Det är en direkt parallell till fasaderna som här diskuteras. När i hela fridens namn ska man inom byggnadskretsar börja samarbeta över gränserna för att lära sig?
    http://www.lfs-web.se/krypgrund-lander.htm

  5. Intressant att notera fokusen alla lägger på att hus är enstegstätade. Ingen fokuserar på varför felen uppkommer. Är det enstegsisoleringen eller materialet som ruttnar och möglar. Personligen tycker jag det finns en trälobby i sverige. Varför bygga på detta sätt 2010.

  6. Enstegstätade fasader bestående av tunn plastputs, Cellplast, Gipsskivor och Träreglar är en kombination som ger grogrund till fukt och mögelskador i träreglar innanför gipsskivan, liksom mögelangrepp på gipsskivan utanför och innanför.

    En tvåstegstätad fasad ex puts på stålreglar + Aquapanel + putsskikt eller tex en Serporockfasd (enstegs med minull) eller en tegelfasad med bakomvarande luftspalt/dränspalt ger marginal för att inträngande vatten kan ledas ut.

    Det kan ej den ovan nämnda enstegstätade fasaden klara, Det är risken och efterföljande problem.

  7. Hej,
    Rättstvister som är segslitna gäller kring de enstegstätade fasaderna. Under tiden kan vi utläsa att familjer som bor i husen börjar få hälsoproblem av det mögel och den fukt som bildas i väggarna. Just när det gäller mögel så diskuteras det bakom kulisserna väldigt hårt och faktiskt genom rena ”dyngkastningen” mellan olika dignitärer inom ämnet sjuka hus och mögel, såsom medicinska forskare, fuktskadeutredare, mykologi forskare, kemiforskare m.fl. Vi ser på fältet att mögel är potent att leda till hälsoproblem men inom medicin har man i vissa fall svårt att påtala och se exakt vad som händer i kroppen då den utsätts för lägre doser av t.ex. mögelgift och andra sensibiliserande ”grejor” från möglet, såsom glukaner etc. Forskarproblemet är att de som är verksamma här inte etiskt eller moraliskt varken kan eller får gå ut och säga att mögel är farligt. Därmed råder det som sagt delade meningar och träta utan dess like uppstår. Jag kommer mer ingående att behandla detta samt vad den samlade forskningen egentligen säger, på hemsidan. En start här är sidan:
    http://www.lfs-web.se/mogel-forskningsanslag.htm
    Jag går ut ganska hårt på den sidan, kanske lite väl hårt men att få igång en debatt genom att ”smöra” är svårt. Är beredd på att få kritik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s