Etikettarkiv: Kulturmiljövård

Vill du vara med och stärka den svenska byggnadsvården? Bli länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen!

Vill du vara med och stärka den svenska byggnadsvården? Bli länsombud.

Länsombuden i Svenska Byggnadsvårdsföreningen fungerar som föreningens språkrör och förlängda arm ute i Sverige. Länsombuden engagerar sig idéellt, finns över hela landet och är i dagsläget totalt ca 60 stycken. Kikar man på vad länsombuden jobbar med till vardags är de av en eller annan anledning en överraskande homogen grupp.

Vad jobbar länsombuden egentligen med till vardags? Gallup från 2008.

Hela 9 av 10 länsombud är yrkesverksamma inom byggnadsvården. Häften som antikvarier och hälften som egna företagare, grovt räknat. Totalt sett utgör egna företagare den yrkesgrupp som är högst representerad. Så många som hälften av länsombuden är faktiskt egna företagare. Och av dem är 8 av 10 verksamma inom byggnadsvården.

Vill du också vara med och stärka byggnadsvårdens ställning i Sverige? Bli medlem i Svenska Byggnadsvårdsföreningen och anmäl ditt intresse för att engagera dig som länsombud du också. Du behövs. Välkommen!

Statistiken är sammanställd av Peter Sörensen, länsombud i Värmland, och baserar sig på en snabb gallup bland de 29 deltagarna på länsombudsträffen i Grythyttan 2008.

Annonser

Kulturmiljövård och turism i Danmark, Skottland och Sverige. En jämförelse.

Edinburgh Castle i Skottland.

I rapportenKulturmiljövård och turism i Danmark, Skottland och Sverige. En jämförelse” från år 2000 ger Jonas Grundberg en intressant historisk beskrivning av varför dagens svenska system är uppbyggt som det är. Rapporten är intressant, välskriven och läsvärd, och ger dig som vill veta mer om området en god samlad överblick över den ”svenska modellen”. Men i rapportens slutsatser ges också i många stycken svidande kritik mot denna modell.

Stuga på Friluftsmuséet Skansen i Stockholm.

Svensk kulturturism är, konstaterar Grundberg, relativt svagt utvecklad jämfört med andra länder och den inhemska turistnäringen har inte förmått att utveckla en kulturturistisk strategi. I praktiken saknar svensk kulturmiljövård en samlad organisation för kulturturistiska frågor såväl nationellt som regionalt. Det finns inte heller någon organisation för erfarenhetsåtervinning och kunskapsöverföring mellan de olika kulturturistiska verksamheter som bedrivs lokalt, regionalt, i Riksantikvarieämbetets eller i de centrala museernas regi.

Projektetet Sevärt i Västerbotten lyfts fram som ett föredöme.

Men Grundberg visar också på goda exempel, och kommer med förslag på förändringsåtgärder. I vissa fall har, skriver han som exempel på detta, länsstyrelserna lyckats ta intressanta initiativ till publika förmedlingsprojekt, i samverkan med museer och många andra aktörer. Ett intressant exempel är till exempel projektet Sevärt i Västerbotten. Där har man till samma kostnad som för byggandet av ett mindre museum byggt upp en infrastruktur med ett trettiotal natur- och kulturturistiska besöksmål som täcker hela länet.

Rapporten har i år förvisso 10 år på nacken och vad som hänt på området sedan dess känner jag inte till. Jag kan dock varmt rekommendera den för dig som vill ha en välskriven och lättläst historisk överblick över området. Och visst kan vi som idéell förening verksam inom området i många stycken känna igen oss i Grundbergs beskrivningar.