Etikettarkiv: Broängsbadet

Vem vill simma i ett badhus utan vatten?

Broang_2

Kristinehamns välbyggda och vackra badhus. Mitt i stan. Rivet 2012.

Syskon startar saluhall i gammalt godsmagasin i Malmö, ser jag i ett intressant och inspirerande teve-inslag på Sydsvenskan. Två syskon vandrar runt i vad som närmast liknar en ruin, och pratar sig varma för sina saluhallsplaner. Deras entreprenöriella låga lyser som en fyrbåk. Det är underbart att se.

I de allra flesta städer hade något sådant varit omöjligt. Inte för att idén i sig var för dålig. Utan för att man där redan sedan länge rivit alla de gamla byggnaderna. Skapande förstörelse kallar han det visst, stadsmiljödebattören och fd Karlstadkillen Jan Jörnmark. Som om förstörelsen var lika viktig som skapandet.

Salu_01

Betelkapellet, mitt i orten Sunne i Värmland. Kommunen vill riva. Klicka för stor bild.

Vem vill simma i ett badhus utan vatten, minns jag att han kommenterade i en lite avmätt ton, när jag förde ett bevarande av Kristinehamns vackra badhusbyggnad på tal i samband med att vi båda höll var sitt föredrag på Stadsarkitektdagen i Norrköping för några år sedan.

 

Idag ser vi i allt högre grad hur de gamla byggnader som faktiskt finns kvar närmast fungerar som magneter för olika former av verksamheter. Inte sällan. precis som i  Malmö, inom den kreativa upplevelsesektorn. I de gamla fastigheterna finns massor av själ och historia inbyggt i väggarna som skapar atmosfär och attraktionskraft i sig. Och det redan byggda ger dessutom oftast lägre byggkostnad än ett nybygge. Ekonomisk och ekologiskt.

Salu_02

Enköpings Stadshotell. Mitt vid stora torget. Rivet 2012. Klicka för stor bild.

Allt fler stadsmiljöforskare talar nu om en tydlig trend, nämligen att morgondagens stadsbor och turister kommer söka sig till genuina miljöer. Att de tröttnat på de till förvillelse likadana sk ”clone cities” – dvs klonstäder där man sedan länge rivit bort stadens historiska själ och karaktär och ersatt dem med sterila, exklusiva bostadsområden och höghus som skall markera än det ena, än det andra, och ”sätta staden på kartan”. Och de städer och orter som har haft modet och har nöjet att ha gamla fastigheter och miljöer kvar kan därmed mycket väl visa sig bli morgondagens vinnare.

Skärmavbild 2013-11-20 kl. 19.21.55

Sädesmagasin i skånska Svalöv. Rivet 2013 trots många protester. Klicka för stor bild.

Så. Vem vill simma i ett badhus utan vatten? Ska man tro forskarna så är det en allt större skara människor. Och jag vet i alla fall två. Nina och Martin Karyd. Jag älskar deras entreprenöriella energi och magkänsla. Och jag har en känsla av att ganska många kommer att vilja besöka deras ”badhus”. Och av att det här bara är början. För det smartaste skapandet bygger nämligen inte på förstörelse av det befintliga. Utan på förnyelse av det.

FOTNOT. Läs tidigare artiklar om nämnda fastigheter:
5 april 2012 | K-märkt magasin skall rivas till varje pris. Går prestige före bättre vetande i skånska Svalöv?
5 dec 2010 | Bevara det vackra Broängsbadet. Sätt punkt för skövlingen av Kristinehamns stadsmiljö.
16 mars 2010 | En kallhamrad uppvisning i konsten att mala ner folkviljan. Nu river Peab Enköpings Stadshotell
4 feb 2010 | Rivningen av Enköpings stadshotell. Ett lågvattensmärke i det svenska stadsbyggandet.

Annonser

Bevara det vackra Broängsbadet. Sätt punkt för skövlingen av Kristinehamns stadsmiljö.

Broängsbadet. Foto: Värmlands Museum

Länsstyrelsen i Värmland avslår Föreningen för byggnadskulturs begäran om att förklara Broängsbadet i Kristinehamn som byggnadsminne, läser vi i artiklar i VF och Nya Kristinehamnsposten. Det är synd. Glädjande är dock att läsa att de precis som Värmland Museum anser byggnaden vara av stort värde, att den bör bevaras och att en lämplig framtida användning bör utredas av kommunen.

Broängsbadet. Foto: Värmlands Museum

Fastigheten är ett synnerligen fint exempel på ett offentligt badhus från modernisteran. Och Kristinehamn borde vara stolta över den och värna den. Om inte som byggnadsminne så åtminstone genom en kraftfull Q-märkning i plan som skyddar det vackra och påkostade badet mot framtida förvanskning och rivning.

Broängsbadet. Foto: Värmlands Museum

Framledes borde man därefter söka nya närbesläktade användningsområden för lokalerna, som t ex spa, gym, kulturhus eller konsthall. Rivning eller ombyggnad till bostäder är inte alternativ som känns särskilt väl genomtänkta. Inte minst i ett Kristinehamn som redan står osedvanligt hårt sargat efter rader av stadsplaneringsklavertramp i det förflutna. I många år gick stadskärnan under smeknamnet ”lilla Beirut”. En promenad nerför den forna paradgatan Kungsgatan gör det lätt att förstå varför.

Broängsbadet. Foto: Värmlands Museum

Låt oss hoppas att dagens planerare lärt sig läxan och visar prov på en större framsynthet och respekt för den bebyggda miljöns värden. Broängsbadet tillhör tveklöst ett av dem.

Peter Sörensen
Länsombud i Värmland

PS. Bilderna i inlägget hämtade från Värmlands Museums kulturhistoriska värdering av badet, där man ger stöd för föreningens begäran om byggnadsminnesmärkning. Läs den här. DS