En fyrkantig vit låda. Arkitekt dundrar mot kårens bristande intresse för byggnadstradition och stadsmiljö.

Nybyggt s k "townhouse" i Landskrona. Anpassat eller inte? http://www.eldingoscarson.com

”Det finns ingen sockel på huset, och entrédörren ligger direkt i gatuplan. Hur blir det med snön som faktiskt faller i Skåne? Fönstren är hål i väggen och den kubiska formen strider helt mot gatubilden. Huset ser ut som en skokartong på högkant, kanske en japansk?” så skriver arkitekt Jörgen A Lorenzen i en debattartikel i tidningen Arkitekten i januari 2010.

Nybyggt s k "townhouse" i Landskrona. Anpassat eller inte? http://www.eldingoscarson.com

Huset han kritiserar är en fyrkantig vit låda, ritad av arkitekterna Jonas Elding och Johan Oscarson, och uppsmälld mitt bland den kulturhistoriska bebyggelsen på Gamla kyrkogatan i Landskrona. Kritiken mot denna typ av ”ickearkitektur” växer allt mer ute i landet. Arkitektkåren själva har dock fortsatt hylla dessa projekt. Tills nu.

Nybyggt s k "townhouse" i Landskrona. Anpassat eller inte? http://www.eldingoscarson.com

”Det finns något som heter byggnadstradition och byggnadskultur, fortsätter Lorenzen, vilket tydligen är obekant för arkitekterna bakom huset som på ett markant sätt avviker från skånsk byggtradition. Att den ena arkitekten har arbetat i Japan gör inte huset bättre och det är varken besläktat med Japan eller Skåne. Det nämns att dåvarande stadsantikvarien övertygade politikerna om att satsa på projektet vilket är beklagligt.”

Nybyggt s k "townhouse" i Landskrona. Anpassat eller inte? http://www.eldingoscarson.com

”Det vore bra om arkitektkåren åter kunde intressera sig för stadsmiljön, avslutar han. Res ut i Europa, se hur man arbetar där, visar hänsyn mot befintliga miljöer och bygger modernt i områden där det passar sig.” avslutar Lorenzen.

Allt för länge har den svenska arkitektkåren tigit still om denna uppenbara oförmåga, eller ovilja, att ta hänsyn till platsens karaktär och till mötet med gatulivet. Lorenzens kritik känns därför lika välkommen och uppfriskande som när man öppnar fönstret i ett instängt och syrefattigt rum en stekhet sommardag.

Läs också | ”The Ultimate Swedish Modern Architecture Toolbox.” och ”Storskaligt byggprojekt i Skärhamn väcker vrede bland lokalbefolkningen.” som tidigare publicerats här på ByggnadsvårdsNytt. Samt ””Arkitekten är frontfiguren som ska delta i debatten och få städerna att leva”, porträtt av Jörgen A Lorenzen ur Landskronadirekt.

Annonser

15 svar till “En fyrkantig vit låda. Arkitekt dundrar mot kårens bristande intresse för byggnadstradition och stadsmiljö.

  1. Herregud, låt vår tid också sätta sin prägel på stadslandskapet, likt tidigare generationer alltid gjort. Är de båda tegelbyggnaderna på sista bilden vad man vill ha istället? Bleka kopior skulle jag säga att de är, pastischer om man så vill. ”Den vita lådan” tillför snarare något, vilket man inte kan säga om de andra vilka snarare ”för-tråkigar” omgivningen.
    Vad som innebär ”byggnadstradition” kan väl starkt diskuteras.
    Stön.

  2. Hej Frida > Ingen ifrågasätter att vår tid ska sätta sitt avtryck. Arkitekturen har i alla tider satt avtryck från sin tid. Och den har alltid debatterats. Det är detta som är syftet med denna webbplats. Vad är byggnadstradition för dig? Ska vår tids avtryck alltid, i alla lägen, representeras av det allra mest moderna och avskalade. Eller finns det olika sätt för arkitekturen att ge uttryck för sin tidsanda? Kan det ibland finnas skäl för arkitekturen att underordna sig av respekt för det redan byggda? Vad har du själv för tankar kring detta? Och vad tror du om de rent funktionsmässiga synpunkter som framförs?

  3. Jag kan köpa de funktionsmässiga synpunkterna, men det är väl inte riktigt det som är i fokus här, egentligen. Det som upprört känslorna är ju det estetiska uttrycket.
    Jag tror självklart på respekt för tidigare bebyggelse (jag är antikvarie), men vad som är ”respekt för det redan byggda” tycker jag inte ligger i att dagens byggnader ska underordna sig vad gäller uttryck. Kanske i ett fåtal extremt kulturhistoriskt intressanta miljöer, där det pedagogiska värdet om en viss miljö står över det andra. Men i en levande stadskärna?
    Överlag tycker jag inte värdena i den tidigare bebyggelsen försvinner hej-svejs bara för att man bygger något med ett starkt uttryck bredvid. Varför skulle de det?

    • Frida > Inlägget handlade nog, om jag tolkade det rätt, om en frustration över brister dels i gestaltningen, dels i funktionaliteten. Det känns, tycker jag, litet svårt att hylla en arkitektonisk gestaltning som är funktionellt undermålig. Ett absolut grundkrav på bostäder måste vara att de är funktionella, dvs anpassade till det klimat och den miljö de ska fungera i. Samt att de är ekologiska, dvs resurssnåla sett ur husets livstidsperspektiv. Just dessa kvaliteter återfinns inom den traditionella arkitekturen som bygger på lösningar som testats i naturens laboratorium. Idag förfallar det vara lite si och så med denna kunskap. Mycket av det som byggs har visat sig vara helt undermåligt. Det känns som en olycklig utveckling. Så till uttrycket. Att ”underordna” sig det redan byggda innebär i mina ögon inte att man måste göra avkall på de egna identiteten. Det innebär, som jag ser det, att man måste förmå läsa av och samspela med det redan byggda. Byggande i det redan byggda ställer sålunda högre krav på arkitektens kunskaper. Traditionellt sett har byggande i staden ställt högre gestaltningsmässiga krav än i förorten eller på landsbygden. Och de absolut högsta kraven har ställts kring stadens torg och på dess paradgator. Jag tänker på då saker som materialval, kvalitetet och omsorg om detaljer. Man kan dra en parallell till kläder. På en finare fest sätter du på dig finare kläder. På kläder är kvalitét av någon anledning enklare att diskutera än inom arkitekturen. I det avseendet tycker jag att detta hus kommer kraftigt underklätt. Och att det i det avseendet inte är stadsmässigt. I mina ögon är detta ”ickearkitektur”. En sorts arkitekturens mao-jacka. Och i det avseendet ger det, genom sitt brott mot allt vad det redan byggda står för, ett ”starkt” uttryck. Dess avskalade gestalt driver, tycker jag, i princip gäck med allt vad arkitektur som en högre stående konst historiskt strävat mot och åstadkommit. Här blir det reducerat på ett nästan komiskt sätt. Och möjligen fungerar huset just ur denna aspekt. Som en sorts tragikomisk kontrast mot de befintliga husens detalj- och miljömässiga omsorg. Pasticher eller ej. Är det verkligen ett hållbart sätt att se på arkitektur? Jag är tveksam.

  4. en annan antikvarie

    Jag är också positiv till moderna inslag i vår byggda miljö.
    Men jag tycker att det här en tillräckligt intressant miljö ur ett kulturhistoriskt perspektiv för att motivera att ny bebyggelse till ganska stor del anpassas i volym och utformning. Man kan visa att det är ett modernt tillskott på flera sätt, jag anser inte att det behöver skrikas ut, som i det här fallet.
    Om denna byggnad uppförs här kommer den att ta över hela intrycket av gatan, vilket vore olyckligt.
    Jag hoppas dock att byggnaden uppförs någonstans där den passar bättre, för den är intressant i sitt slag.

    • Malin > Som du är jag positiv till moderna inslag i vår bebyggda miljö. När den skapas av professionella yrkesmän och kvinnor är arkitekturen tveklöst en av våra mest spännande konst- och uttrycksformer. Konsten att få ny bebyggelse att harmoniskt samspela med gammal är en utmaning som ställer extra höga krav på arkitektoniskt kunnande. Att i viss mån låta byggnaden kontrastera är en vanlig väg att förhålla sig till detta. Att låta den tala om här är jag. Jag har läst av, förstått och respekterar klädkoden, men har ändå adderat min egen tvist på den. Det kan göras på flera olika sätt och i varierande grad beroende på hur skicklig arkitekten är. Här ser jag inga spår av denna skicklighet. Och tyvärr är huset redan uppfört. Trots att bilderna ger intrycket av ett experimentellt fotomontage så står huset redan där. Som en sorts installation med syfte enkom att väcka uppmärksamhet och debatt genom att bryta mot allt vad det redan byggda står för. Som att smita in på Nobelfesten iklädd endast badbyxor och skrika ”bajs”. Som sådan lyckas den. Men är detta bra arkitektur?

  5. Frida: jag skulle vilja säga att det inte är det estetiska som diskuteras i första hand. Det är naturligtvis det man först tänker på när man ser huset, men eftersom det estetiska i första hand handlar om subjektiv smak så undviker man att diskutera detta. Istället riktar man in kritiken mot att det helt enkelt inte passar in.
    På sista bilden, första huset på vänster hand är för mig ett typiskt 1975-80-bygge; jag tycker inte att det är fint, men det passar in i miljön, ett exempel på ett uttryck för samtiden utan att gå ifrån miljöanpassningen.

  6. Jag tycker att byggnaden är som en diamant på en annars ganska tråkig gata.

    • Jonas Bergkvist

      Byggnaden är mer värd ett Kasper Salin-pris än Domkyrkoforum iallafall (säger mer om vad som byggs just nu än om just denna byggnad). En diamant på en annars ganska tråkig gata är precis vad jag också upplever den som, den hade inte funkat i ett annat sammanhang och tillför något alldeles speciellt till den här miljön.

  7. Ola > Diskussioner om det estetiska avfärdas ofta med att de handlar just om ”tycke och smak”. Därmed anser man att vad somliga anser snyggt, anser andra vara fult. På det sättet försöker man tysta ner debatten kring estetiken i det byggda.

    Men självklart ska arkitekturens estetiska värden debatteras. Arkitekturens möjligheter att genom det byggda väcka känslor av trygghet, glädje, respekt, storhet, förakt eller avsmak är större än hos någon annan konstform. Och hur man åstadkommer vad är en vetenskap i sig. En vetenskap som vilar på en grund av erfarenheter från tusentals år av byggande.

    Att som somliga gör, avfärda det som ”tycke och smak” är i mina ögon i högsta grad ett uttryck för okunnighet. Arkitekten Erik Berg uttrycker detta väl i en artikel i tidningen Arkitekten 2008:

    ”Byggnadsnämndens ordförande Anneli Hulthén(s) framhärdar att arkitektur bara handlar om ”tycke och smak”. Då finns det skäl att undra om ambitionen någonsin kan bli mer än ord på ett papper. För den hållbara staden uppstår inte när ett politiskt protokoll justeras, den blir verklighet först genom konkret rumslig organisering. Alltså, just, arkitektur.” skriver Berg.

    Vi har kommenterat hans artikel i ett inlägg här på ByggnadsvårdsNytt – https://byggnadsvardsnytt.wordpress.com/2010/03/21/staden-planeras-baklanges-erik-berg-kritiserar-ett-stadsbyggande-i-skriande-behov-av-oversyn/

    Jag delar din uppfattning om huset på den sista bilden. Inte heller det lyckas fullt ut i utmaningen att förhålla sig till klädkoden. Anpassad arkitektur är en svår konst. Vilket gör den extra intressant att diskutera. Låt oss fortsätta med det 🙂

  8. Pontus > Ha-ha. Ja, jag kan se att du har en poäng där. Det spektakulära gnistrar onekligen i kontrast mot det byggda. Ett ämne för en diskussion i sig.

  9. Något bättre antikvariskt förhållningssätt än vad denna byggnad uppvisar finns inte. Det går att rada upp hur många policydokument, restaureringsideologiska texter och charters som helst om man skulle vilja. Nu behöver man dock bara se till det fantastiska resultatet.

    Det borde stå klart för var och en, inte minst antikvarier, att detta är precis med en sådan här respekt som den befintliga miljön ska behandlas. Tur att det fanns en stadsantikvarie som förstod detta. En gnistrande diamant som dessutom får den omrkingliggande bebyggelsen att träda fram lite extra – utan tvekan!

    • Lisa > Där ser man. Kul att denna byggnad väcker så många känslor tycker jag. Och nästan roligast, och mest överraskande, åtminstone för mig, är att antikvarierna, dvs de som ska försvara, värdera och skydda vår kulturhistoriska bebyggelse, verkar gilla den allra mest. Nu vet jag inte om du själv är, eller pluggar till, antikvarie. Men det vore kul om du kunde utveckla på vilket sätt denna byggnad är så fantastisk. Ur ett antikvariskt perspektiv tänker jag mig då.

  10. Det enklaste svaret på det är att kulturhistoriska värden, äldre bebyggelse etc inte sparas åt eftervärlden för samhället ska leka tidsresor eller enkom för att upplevelsen av ett visst specifikt område ska vara samma decennie efter decennie. Bevarande är både lite mer allvarligt och lekfullt än så.

    Ett sådant förhållningssätt är enkom konservativt och romantiskt som applicerat på andra mer otreviga saker i historien blir riktigt äckliga. Som allenarådande princip är ”lika befintligt” alltså inte hållbar.

    Att komplettera med en ny form och ett nytt uttryck och samtidigt lyckas hålla sig inom de ramar, eller kladesdräkt som du själv säger, tydliggör den befintliga bebyggelsens kvaliteter och dess värden utan att radera ut dem. Ibland görs det med lakuner ibland med kontrasteringar och ibland med rena pastischer. I en bebyggelse finns det alltid olika saker i allt från materialval till stuktur och takfall att förhålla sig till när man bygger något nytt. Alla är bra i olika sammanhang.

    I det här fallet är det rimligt att tänka sig att man hållit sig inom den tillåtna maxhöjden för området. Dvs de begränsningar som fanns när de andra husen byggdes har även styrt utformningen av detta hus. Man har alltså bevarat strukturen, fasadliv direkt mot gatan, höjd mm. Att byggnaden avviker i takfall, fasadmaterial och estetik gör bara att det man bevarat – stora delar av områdets karaktärsdrag- blir tydligare.

    Men sådana här antikvariska diskussioner är tämligen tråkiga. Bättre att titta och njuta och rikta ett stort tack till stadsantikvarien och arkitekterna.

  11. Förstår jag tankegången rätt, det är godtagbart att göra vår tids avtryck i alla typer av miljöer så även i listade världsarv som t ex Machu Picchu eller Gamla stan i Stockholm. Ett nytt Town house a la Landskrona skulle berika och tydliggöra tidigare arkitektoniska årsringars karaktär och ge ett ett intressant avtryck av vår tid även i så pass känsliga miljöer, eller?.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s