De nya synen på planering, ekonomiska förändringar och ekonomiska begränsningar för lokala myndigheter har resulterat i ökat privat inflytande över stadsutvecklingen. Det har till exempel skett en snabb tillväxt av s k Public-Private-Partnership sedan början av 1990-talet. Koalitionerna väntas ge fördelar i konkurrensen med andra städer och inspirationen kommer från USA (Newman & Thornley, 1996)
Public-Private-Partnership kallas i Sverige för förhandlingsplanering eller marknadsstyrd planering och bidrog till att planeringens innehåll började förändras i slutet av 1980-talet. Delvis är utvecklingen ett utslag av kommunernas försämrade ekonomiska situation och den hårdnande interurbana konkurrensen. Det blev viktigt för kommunerna att skapa en urban image. Resultatet av förhandlingsplaneringen under 1980-talet och början av 90-talet blev byggande av kontor, terminaler, gallerior, hotell- och sport- och konferensanläggningar, dvs kommersiella fastigheter, ofta av spektakulära slag. Konsortierna fick byggrätt, förmånliga lån och ibland gratis mark. Kritiska röster hävdar att utvecklingen leder till en destruktiv konkurrens mellan kommunerna och att den strategiska långsiktiga planeringen överges till förmån för stora projekt som kan genomföras pga olika konsortier som får bestämma villkoren (Hall, 1991)
Texterna är hämtade ur boken ”Centrum – utarmning eller renässans?” skriven av Karin Book och Lena Eskilsson 1993.
2 svar so far ↓
Fiebler // december 3, 2008 vid 10:07 e m |
Det värsta exemplet är nog ändå köpcentra. Speciellt i storstadsområdena där det finns många omkretskommuner blir kampen oerhört destruktiv. Malmö satsar nu på flera nya köpcentra, då kontrar Burlövs kommun som ligger granne med detsamma… samtidigt som åkerjorden är en värdefull resurs offras gladeligen god åkermark för nya lågexploaterade bostadsområden.
Planmonopolet borde flyttas upp på länsnivå, det skulle hindra en hel del destruktivitet.
Peter Sörensen // december 4, 2008 vid 8:56 f m |
Jag håller helt med dig. Planmonopol på länsnivå vore en klart bättre lösning. Dock skulle det kräva en rejäl kompetenshöjning på länsnivå. Externa köpcentra urholkar stadskärnornas existens och hotar städernas långsiktiga överlevnad. Norge har förbjudit extrerna köpcenter. Och Danmark likaså. Så nu bygger Danskar och Norrmännen för fullt här i Sverige istället. Och stadskärna efter stadskärna utarmas och går på knäna.